”Varje månad får jag 10 000 mindre än när jag jobbade”

När mötesturnén ”Jobben, klimatet och Köpenhamn” kom till Mälardalen var arbetslösheten den stora frågan.

I Köping präglas hela samhället av krisens effekter. I början av 2008 var arbetslösheten i länet 8,6 procent, i slutet på 2009 var den 11,6 procent. För kommunerna Köping, Arboga och Kungsör är det en 350-procentig ökning – värst i hela landet.

I den lilla kommunen Köping med 25 000 invånare finns det ont om 20-30-åringar. Alla flyttar därifrån då det helt enkelt inte finns några jobb. Är det rätt att dränera ett helt samhälle på dess ungdom?
Vi från Rättvisepar­tiet Socialisterna stod i några timmar utanför Arbetsförmedlingen och pratade med folk. Min slutsats är att arbetslösa behandlas som slavar.
– Jag söker jobb i hela länet, men det nöjer sig arbetsförmedlaren inte med, berättar en kvinna som vill vara anonym.
– Jag har fått höra att jag måste sö­ka jobb i hela landet. Att jag har barn under 18 år som bor hemma spelar ingen roll. Trots att det bara finns visstidsanställningar förutsätts jag rycka upp barnen från Köping och flytta. Men deras far har ju jobb här. Barnen ska alltså tvingas skiljas från en av sina föräldrar.
– Jag har nu 8 200 kronor efter skatt att leva på, det är 10 000 mindre än när jag jobbade. A-kassan sänks ju med tiden och är nu nere på 65 procent. Det är 1,5 år sedan jag sparkades av Leax och under den tiden har jag haft jobb i ungefär 4 månader.
– Ändå är det inte den ekonomis­ka pressen som är det värsta utan den sociala situationen. Förut hade jag fasta tider att passa, hade ett liv. Nu känner man sig helt utanför.

I Köping träffade vi också Manne Frisk, ordförande för verkstadsklubben på Volvo Powertrain.
Han berättade att antalet anställda på företaget inklusive bemanning och visstidsanställda på ett år gått från ungefär 1 450 till 850 – men nu behövs det lite mer folk igen. Företaget hotar med att ta in bemanningsföretag om inte facket går med på att de som åt­eranställs nöjer sig med visstidsanställningar på en till tre månader.
– Sedan sex år tillbaka har företaget rätt att styra och ställa mycket mer med arbetstiderna, en makt som de börjar använda nu.
Manne berättade att klubben hade sagt nej till krisavtal förra året, men ”satt med skägget i brevlådan” efter att IF Metall sagt ja på riksnivå och Volvo Powertrain hotade med ett tredje varsel på 250 personer om inte klubben gick med på 8 procents löne­sänkning för 20 procents arbetstidsförkortning. Så klubben skrev under.
– Men vi är inte nöjda. Det är en lönesänkning och en sådan har inte förekommit sedan 1905.
Speciellt i kontrast mot aktieutdelningarna för ägarna är både lönesänk­ningarna och avskedandena glasklara exempel på vad kapitalismen är för ett sorts system. Förra året delade Volvo AB (som Powertrain ingår i) ut 4 miljarder kronor till aktieägarna, en sum­ma som skulle ha räckt till fler jobb än vad man gjorde sig av med.

På gymnasieskolan i Köping träffade vi elever som snart tar ­studenten.
– Alla jag känner som slutat skolan blir bara fattigare och fattigare, säger en tjej. Jag vill studera till psykolog men då krävs ett års arbetslivserfarenhet. Vad ska jag göra?
Efter Köping begav vi oss till Södertälje. Arbetslöshetssituationen där är nästan lika illa. Scania har gjort sig av med 1 000 visstidsanställningar på ett år och nu meddelar Astra Zeneca att de gör sig av med 8 000 anställda globalt, oklart hur många av dessa i Sverige. Dessa avskedanden kommer ovanpå det jobbslaktsprogram som företaget redan har i gång. I Södertälje har antalet anställda minskat från 3 900 år 2007 till idag 3 000, med sik­te på 2 350 fram till årets slut.

Malin Gnipping berättar om hur det är att vara ung arbetssökande i Södertälje:
– Jag har varit arbetssökande på heltid sedan hösten 2008. För att få jobba i butik eller café måste man ha erfarenhet. Till slut beslöt jag mig för att jobba gratis åt Röda Korsets secondhandbutik en dag i veckan under en längre tid – för att kunna visa att jag har erfarenhet. Detta har nu givit mig jobb på ett eventföretag som säljer prenumerationer åt en dagstidning. Nu står jag utomhus i femton minusgrader tre timmar om dagen för 100 kronor i timmen. Jag har 6 000 kronor i månaden före skatt att leva på, och jag har ett barn att försörja.
Nästa mötesmål för ”Jobben, klimatet och Köpenhamn” i regionen är Norrköping den 11 februari.

Elin Gauffin

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s