Stor ilska mot gruvbolagen

Inte minst den samiska flaggan och dräkterna mot ett 
totalt grått, höstligt Stockholm gjorde demonstrationen mot gruvboomen den 26 
oktober färgsprakande. Lägg där till den breda representationen av lokala nätverk från Jokkmokk till Vättern – med globala perspektiv – och den gränslösa och samtidigt så jordnära solidariteten som var maxad.
Bild
 
En banderoll med texten ”Avkoloniserad zon” hängd över räcket på Sergelstorg var det första som mötte en. Huvudslagordet för dagen var ”Fast mark – rent vatten!”. De uppåt 600 demonstranterna som senare blev ännu fler skrek även ”Inga gruvor i Sápmi” varvat med ”Rädda Vättern” och ”Rädda Rönnbäck”. 
Främsta kraven är att mineral-
lagen ska rivas upp , att skyddet av urfolket samernas rättigheter måste stärkas samt att det måste till ett ökat stöd för långsiktigt hållbara projekt framför de kortsiktiga vinstprojekten.
Johan Elving talade för Rädda Vättern och berättade att hela fyra procent av Sveriges yta är inmutat för den pågående gruvboomen.
– Politikerna skänker bort det de själva inte ens äger till utlänska företag. Samtidigt tar de bort försörjningsmöjligheten för Sverige och många efterkommande generationer, sa Elving.
– Lämna över makten till dem som verkligen kan hantera den, sa Ol-Ánte Sikku från Sáminuorra (Unga samer) i sitt tal med adress till riksdagen och syftade på folket, ”we are the local people” som det stod på ett plakat.
 
Sametinget förde fram att de vill ha samtycke och inflytande i alla frågor som rör samiska trakter, något som FN:s urfolksdeklaration ger dem rätten till.
Ingela Enander från Freda alunskiffern i Närke berättade hur krass minerallagen verkar. ”Kan vem som helst sätta en borr och provborra i min tomt? Ja. Ett bolag med tillgångar på bara 69 000 kronor lyckades övertyga Gruvstaten i det här högriskprojektet. Nu hotas grundvatten i området”.
Det är det ett kanadensiskt bolag URU Metal som reser runt i Närke till vad man kallar för ”uranorter”. Genom ett uppköp har de kommit åt prospekteringsrättigheter och tror att skiffer i Närke kan bli en av världens största uranprojket.
Bild
 
Många andra motståndsgrupper kom till tals i korta kärnfyllda tal, bland annat Beatrice Bandergård från Ojnareskogen som poängterade att det krävs 1,5 ton jordmassa för att få fram metallerna i en enda dator och Marie Persson som berättade vilken otrolig risk gruvan i Rönnbäck utgör. Dagbrotten ligger mitt i ett vattenmagasin som rinner ut i Umeälven. Man har hittat stora mängder av det canecerframkallande ämnet asbets i berggrunden.
Kim Moberg från Gruvmotstånd utan gränser skickade en hälsning till människorna i peruanska byn La Oroya där 97 procent av barnen blivit blyförgiftade och folk som protesterat mot gruvdriften blivit dömda till 30 års fängelse. Men Latinamerika ger också inspiration till handling och kampexempel på hur gruvor stoppats. ”Det räcker inte att ändra minerallagen, det krävdes en globaliserad kamp!”
När artisten Maxida Märak stämde upp i en magisk jojk höjdes nävar mot slottets siluett. Även hennes ord gav en rysningar:
 
”Det pågår just nu 1 000 projekteringar, samtidigt som man vet att gruvdriften är en av de värsta naturförstörarna. Jag fick ett barn förra året och med det har den här kampen bara blivit ännu viktigare för mig. De pratar om jobben men vad det handlar om i Jokkmokk är att några hundra som inte betalar skatt i kommunen kommer att få jobb i gruv-driften som samtidigt förstör försörjningen för flera hundra andra som betalar skatt i kommunen. Inte bygger de nån gruva på en politikers sommarstuga. Vi måste resa oss. Vi är den femtonde hövdingen”.
 
Elin Gauffin
Siv Norlin

Röster från demonstrationen:

– Det finns massa gruvor runt Falun men vad som fick mig engagerad var att barnen har en stuga på Gotland. Det har alltid varit svårt att få tag på rent vatten där, det blir ännu svårare om Nordkalk tillåts exploatera omårdet. Vi var där när insatsstyrkan kom till Ojnareskogen. Det här är min tredje riksdemonstration i frågan, säger Ingrid Holm från Falun.
– Jag företräder unga samer så det här handlar förstås om vår framtid. Nästa steg är att politikerna lyssnar, de har ansvaret nu. De måste lyssna. Annars kommer vi fortsätta agera så länge som det krävs, säger Ol-Ánte Sikku från Kiruna.
Bild
Bild
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s