Nyvalet ersattes av decemberöverenskommelsen

Vad betyder det för svensk politik och möjligheterna att bryta med högerpolitiken?

Hur kunde S-MP-regeringen och allianspartierna bli överens, bara några veckor efter att högeralliansens budget hade gått igenom med hjälp av SD?
Inget av de sex partierna ville egentligen ha ett nyval. S och MP ville inte riskera regeringsmakten och allianspartierna fruktade att backa ännu mer än i september. Risken var också stor att SD skulle öka ytterligare. De valde därför att hålla fast vid vad de redan hade.


Vad skulle nyvalet ha handlat om? Det fanns förutsättningar till ett viktigt val mot alla försämringar som Alliansen har genomfört under åtta år – a-kassan, pensionerna, privatiseringarna och vinsterna i välfärden, nedskärningarna i vården, bostadsbristen med mera. Plus att slå tillbaka Sverigedemokraterna och rasismen, som SD ville göra till en huvudfråga i nyvalet.
Men det stod snabbt klart att Stefan Löfven, liksom i valet i september, var inriktad på ett samarbete över blockgränsen, i synnerhet att bryta ut C och FP ur Alliansen. Även Miljöpartiet betonade ett ”brett samarbete” med högerpartierna, till exempel om skolan (läs mer på sid 5).
LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson var först ut av S-topparna med att säga att det vore bäst om nyvalet ställdes in och drev därmed på för att S skulle göra en uppgörelse högerut. Detta istället för att mobilisera till en valkampanj för en politik som gynnar löntagarna – mot högerpolitik.
Nyvalet betraktades därför inte med entusiasm och kunde utan protester ställas in.

Vad har de gjort upp om?
”Decemberöverenskommelsen” sägs i första hand handla om att oppositionen ska släppa fram en minoritetsregering och dess budget. Detta börjar gälla i april, då S-MP-regeringen lägger sin vårbudget. Fram till dess gäller Alliansens budget.
De steg i rätt riktning som fanns i S-MP-budgeten – sänkt skatt för pensionärer, gratis medicin till barn, upphävd bortre gräns för sjukskrivningar, mer pengar till Arbetsmiljöverket, kommuner och kvinnojourer – är alltså fortsatt upphävda och det återstår att se vad som åter lanseras i vårbudgeten. I början av december lovade Stefan Löfven att ta strid för sin budget i nyvalet. Nu utlovar han ”en viss kursändring redan 2015. Sedan har jag 2016 och 2017 och 2018”.

Vad betyder ”den svenska traditionen” av breda överenskommelser?
Stefan Löfven betonade mer än någon annan enigheten mellan regeringen och Alliansen. Han sa sig vara stolt över att de sex partierna varit ”beredda att ta ansvar”, haft ”konstruktiva samtal” om ”vårt lands utveckling”. Löfven hänvisade till tidigare uppgörelser över blockgränserna och pekade särskilt ut pensionsuppgörelsen, vilket understryker att det handlar om uppgörelser åt höger. Detsamma gällde S-ledningens uppgörelser med Bildtregeringen om stora nedskärningar 1992.
Historiskt har arbetarrörelsen uppnått stora reformer genom politiska strider och klasskamp, inte genom förhandlingar med högern och arbetsgivarna. Allmän rösträtt och reformer som semestrar, pensioner och höjd levnadsstandard har tvingats fram, under hårt motstånd från borgerligheten.

Kommer allianspartiernas inflytande att öka eller minska?
”Decemberöverenskommelsen” pekar ut tre områden för samarbete: försvars- och säkerhetspolitiken, pensioner och energipolitiken. Militären och energin är klassiska högerfrågor. Pensionsuppgörelsen om kraftigt försämrade pensioner var kronan på verket i S-regeringarnas högerpolitik på 1990-talet. Nu i början av januari har S-MP-­regeringen närmast vädjat till högern om en uppgörelse om skolan.
Inte heller budgetarna är säkrade. Expressen skrev den 31 december 2014: ”Om Socialdemokraterna och Miljöpartiet lägger fram en fruktansvärd budget har vi fortfarande möjlighet att köra över den genom att samla oss. Därför berättar vi inte hur vi kommer att agera förrän vi sett innehållet i Löfvens budget, säger en uppgiftslämnare som står oppositionsledaren Anna Kinberg Batra nära. Enligt uppgifter till Expressen tänker alliansledarna låta Löfven sväva i ovisshet inför varje budgetomröstning i riksdagen”.

Vart går alliansen?
Stefan Löfven har inte lyckats spräcka Alliansen, utan har istället tvingats göra upp med alla fyra högerpartierna.
I budgetomröstningen i december visade M, FP, C och KD att de inte heller tvekade om att ta stöd av SD. Direkt efter SD:s ökända rasistpresskonferens myste en glad Jan Björklund över att deras budget skulle vinna.
Den viktigaste effekten av utvecklingen under december var Kristdemokraternas utspel om en hårdare flyktingpolitik, ett försök att imitera Sverigedemokraterna. De andra allianspartierna förbereder nu egna förslag i samma riktning. Lokala företrädare för M och FP berömde KD:s nya linje.

Vad betyder uppgörelsen för SD och rasismen?
SD har på kort sikt tappat möjligheterna att spela en huvudroll i riksdagen. Men alla faktorer som har gett rasismen grogrund finns kvar: Osäkerheten om framtiden och bristen på en antirasistisk rörelse som har ett alternativ till dagens orättvisor.
Media har också ytterligare normaliserat SD under debatterna i december. Mattias Karlsson och Björn Söder har fått stort utrymme att framställa sig som ett alternativ till de andra partierna, när SD i själva verket utöver rasismen driver en traditionell högerpolitik.Antirasismen fortsätter därför att vara en huvuduppgift för alla gräsrotsorganisationer, fackföreningar och nätverk under 2015.

Vad har Vänsterpartiet för möjligheter?
Att V inte fick ett uppsving under 2015 beror till stor del på Jonas Sjöstedts och partiledningens inriktning på att anpassa partiet till ett samarbete med S och MP. Vänsterpartiet fick igenom en del begränsa-
de reformer i den budget som lades fram, men har precis som MP därmed också accepterat budgetregler som innebär att den offentliga sektorns andel av landets ekonomi fortsätter att minska. Det innebär att välfärden inte får de resurser som behövs, samtidigt som militären får avsevärt ökade resurser.

Vad står Rättvisepartiet Socialisterna för?
Det behövs en opposition underifrån och från vänster. Det finns en stor opinion mot vinster i välfärden, kaoset inom järnvägen, otrygga jobb, de enorma bankvinsterna, bostadskrisen, nedskärningarna inom vården och i kommunerna. Den fråga som har mobiliserat flest det senaste året har varit kampen mot rasism.
Alla dessa frågor måste samlas till gemensam kamp, till möten och manifestationer. Tåg­strejken i Skåne i juni för trygga jobb kommer att följas av fler strejker och protester som är nödvändiga för att vända utvecklingen och skapa alternativ.
Runt om i Europa samlas nya vänsterkrafter som ger exempel för antirasister, socialister och aktiva gräsrötter. Bygget av Rättvisepartiet Socialisterna, partiets socialistiska program och samarbete med andra i kamp och nätverk är viktiga bidrag till ett framtida socialistiskt arbetarparti. ■

jligheterna att bryta med högerpolitiken?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s