NKA – ett nyliberalt praktfiasko som kostar liv

1344 s04 Nya_Karolinska,_december_2016a
Foto: Holger Hellgaard / Flickr CC

”Minst två cancerpatienter av de 60 som fick se sina operationer upskjutna över sommaren 2018 har avlidit”

Av Åsa Karlsson

Ett monument över slöseri med skattemedel, jäv, mörkade vårdköer som kostat människoliv. Ett skrytbygge drömt och beställt av landstingspolitiker med hybris och girig ideologi, ett projekt som likt skeppet Wasa var en feltänkt, felkonstruerad stormaktsdröm, dömd att sjunka; Solnas glasblänkande fiasko Nya Karolinska sjukhuset kommer att tynga oss länge.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som efter valet fått en borgerlig majoritet med moderaten Anders Knape i spetsen, säger att ”våra unika bidrag till världen ska vi skryta om” och kallar Nya Karolinska sjukhuset (NKS) för EU:s främsta medicinska universitet. Och den jävinpyrda moderaten Irene Svenonius sitter sedan kongressen 19 mars också i styrelsen. Det är hon som är gift med Jan Svenonius, ansvarig för upphandlingsenheten i landstinget, den lilla, hemliga grupp som fattade besluten och godkände svindyra konsulter som skickade räkningar på 257 miljoner kronor.

Hon motsatte sig alla externa undersökningar om hur finansiering, beslut och konsultnotor gått till, ”helt onödigt” menade hon. Jan gick i pension, men hon tog på teflonhatten och sitter kvar.

Varje dag kommer nya larm och rapporter från NKS som allt oftare kallas ”Världens dyraste sjukhus”, men det är ju också ett enormt, glasfasadblänkande fiasko där vårdkvalitet och patienternas trygghet dagligen attackeras. Idag står 1 700 barn i kö för operation, en fördubbling jämfört med när Astrid Lindgrens barnsjukhus flyttade in till NKS i februari 2016; då var det 800 barn i kö.

Minst två cancerpatienter av de 60 som fick se sina operationer upskjutna över sommaren 2018 har avlidit. Sjukhuset har flera gånger tackat nej till att få hjälp med operationer utifrån, något som har fått åklagare att inleda förundersökning om vållande till annans död.

Alla skandaler är symptom på de djupare problem som har konstaterats sedan sjukhuset öppnade 2016. Vid en generalrepetition före sjukhuset slog upp portarna konstaterades 1 400 problem; bland annat fungerade inte övervakning och kommunikation – allvarligt för ett high tech-beroende sjukhus. Trots det började patienter flyttas in. Personalen upptäckte att de fick gå kilometervis till omklädningsrum och det saknades både lekrum, väntrum och kontor till läkare och annan personal.

Bara en av sju anställda säger i en medarbetarundersökning att de är stolta över att jobba på NKS. 100 000 kronor per badrum för ombyggnad så att vattnet inte rinner ut i patientrummen, 370 000 för persienner som skydd från blickar när de vackra glasfasaderna visar allt. Inte så kul för patienterna.

Den senaste månaden har skandalen om sterilcentralen rullats upp. Även här var det ingen som lyssnade på goda råd och erfaren personal innan man beslöt sig för att bygga en central sterilcentral, istället för flera mindre. Vid inflytt 2016 visade sig lokalerna vara för små och den inköpsansvarige hade köpt usla maskiner. Först nu, efter att mer än 170 avvikelserapporter har konstaterat stora brister, anmäls sterilprocessen enligt Lex Maria.

I rapporterna kan man läsa att kirurgerna upprepade gånger har hittat smutsiga instrument. Koagulerat blod och mänsklig vävnad har varit kvar, vilket lett till att patienter antingen tvingats vara nedsövda för länge i väntan på sterila instrument, eller att operationer inte har kunnat genomföras. Flera sterilisationstekniker har sagt upp sig i protest mot dåliga lokaler, hög arbetsbelastning och otillräcklig bemanning.

”Värre än avsaknad av vårdplatser och brist på sköterskor är bristen på framtidstro och hopp”, skrev en av cheferna på sjukhuset, Svante Norgren, i ett personalbrev med det underförstådda budskapet ”Le och ljug”, vilket fick blodet att koka hos personalen. Han beskrev hur en orolig anhörig hade fått veta från en anställd att det var politikers fel och brister i bygget som orsakade väntan på vårdplats, vilket ”var helt fel inställning”!

Han är bara ett exempel på hur sjukhusledningen tänker och behandlar sin personal. Men personalen och facket slår tillbaka!

”Det känns oerhört bra, en seger för alla uskor!” säger Madeleine Fagernäs, undersköterska med 30 års erfarenhet av att arbeta på NIVA, Neurointensivvårdsavdelningen. Hon och andra fick vid flytten till NKS först sitt löne-och arbetstidsavtal uppsagt och ersatt av ett som skulle ge flera tusen lägre i månaden. ”Så behandlar man inte en redan lågavlönad yrkeskår”, sa personalen och 13 av 14 uskor med lång erfarenhet sade upp sig i protest. Sjukhuset backade och alla undersköterskor ska nu få samma avtal, rapporterade Kommunalarbetaren 5/2019.

Nu är det sjuksköterskornas tur att slå larm. ”Läget är katastrofalt. Det går inte att bedriva patientsäker vård”, uppger en sjuksköterska på NKS. Av 40 sjuksköterskor på akuten har 23 sagt upp sig, och flera funderar på det och till sommaren riskerar sjukhuset stå utan kvalificerad personal om man inte skrotar det nya arbetstidsavtal som ska börja gälla den 1 april. Det är ett avtal som ger förlängd arbetstid, men flera tusen kronor lägre lön i månaden. Andra Stockholmssjukhus har ändrat sig efter kraftiga protester från facket och personalen, men inte Nya Karolinska.

Den som försöker förstå och förklara hur det kolossala prestigefiaskot NKS kunde beslutas och byggas, vansinnigt dyrt, kanske oöverträffat dåligt planerat, med kriminellt dålig koll på våra skattepengar, användande av mutor och skamlösa konsultbolag, teflonpolitiker och med en kostnad av människoliv, blir lätt yr och illamående.

Nya Karolinska i Solna har haft ett problemkantat första år, minst sagt. I april 2018 byttes hela sjukhusstyrelsen ut efter skenande kostnader för inhyrda konsulter, jävsituationer vid upphandlingar och brister i teknisk utrustning som försenat hela projektet.

Sjukhuset drivs och finansieras enligt modellen OPS, offentlig-privat samverkan, där ett företag lånar ut pengar för att bygga och driva en offentlig verksamhet mot att landstinget betalar tillbaka en viss summa varje år. OPS-avtalet som Karolinska slöt med Skanska sträcker sig till 2040. Kostnaden för sjukhusets uppbyggnad, utrustning, drift och underhåll beräknas bli minst 61,4 miljarder kronor.

SKL vill dock öka antalet företag inom sjukvården, något regeringen har ställt sig bakom. På Näringsdepartementet finns Life Science-kontoret som ska knyta ihop politiker, näringsliv, sjukvårdshuvudmän och akademin i ett ”Partnerskap av svensk modell” i syfte att få en nationell strategi för hur läkemedelsföretag ska få ett närmare samarbete i sjukvården. Detta exempelvis genom att sponsra sjukhus, att patienter kan få gratis vård om de testar nya mediciner, går med på att patientdata forskas på och används kommersiellt, med mera. Man vill styra utbildningar och få mer makt över både hälso-och sjukvården. 2020 ska de ha en strategi klar.

Vi måste fortsätta exponera den verkliga kraften bakom alla dessa politiska och kommersiella projekt som inte har patienternas intressen i fokus, bara våra skattepengar och våra liv. ■

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s