Stockholm: Högerpolitiken cementeras

Foto: Natalia Medina

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

I början av 2020 förberedde vi oss för ett år av masskamp mot januariavtalet, bland annat med en planerad landsomfattande protestdag den 18 april mot marknadshyror, ombildningar och attackerna på LAS, men tätt sammankopplat med protester mot nedskärnings- och varselplaner inom sjukvården. Sedan kom coronapandemin.

Sjukvården i Stockholm var redan hårt drabbad av vårdkrisen (eller en serie kriser som löpande har avlöst varandra) under flera år, med en kontinuerligt utspädd/uttänjd personalstyrka, privatiseringar, låga löner och långa pass.
Stockholms regionpolitiker har en lång meritlista av dåliga avtal, med Nya Karolinska i spetsen. De fortsätter sälja ut den offentliga vården till lägsta bud, ibland till gamla vänner (som fallet med Bromma sjukhus som det moderata finansregionrådet Iréne Svenonius sålde till Vectura där Filippa Reinfeldt jobbar) för maximerad vinst baserad på löften om högre kvalitet och bättre vård.

Pandemin har slitit hårt på all personal, och nyligen rapporterades att 3 600 vårdanställda i region Stockholm har sagt upp sig under 2020. Det är 900 fler än ifjol!
Stockholm är den region som har haft flest antal smittade av covid-19 med cirka 87 000 av Sveriges totala 298 000 sedan pandemins början. 2 834 av landets cirka 7 200 covid-19-dödsfall har ägt rum i Stockholmsområdet.
Veckan innan jul larmades det om att intensivvårdsplatserna i regionen nu är fyllda till 99 procent, alltså 160 platser. Hälso- och sjukvårdsdirektören Björn Eriksson sade till DN att han har vänt sig till Socialstyrelsen för personalförstärkning.

– Vi glesar ut bemanningen, så att det blir fler patienter per sköterskor, men det har vi redan gjort så mycket det går. Då får vi ringa in personal för att jobba övertid, eller hålla kvar personal som just går av sina pass.

Samtidigt sliter vårdpersonalen trots personalbrist, långa arbetspass (12,5 timmarspass), sjukskrivningar, utbrändhet och uppsägningar på grund av stressen. Patientsäkerheten hotas, och vårdpersonalens arbetsmiljö är helt ohållbar. Många fler kommer jobba under julhelgen än normalt.

Medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna har flera gånger under året (och flera år tillbaka) rapporterat om läget i vården samt mobiliserat till de få men oerhört viktiga manifestationer som har gått att anordna under året.
En viktig pågående kampanj är Stockholms sjukvårdsupprop (startat 2019), som samlat cirka 28 000 underskrifter, bland annat mot regionens besparingar och nedskärningar.

Äldreomsorgen drabbades också hårt av pandemin, med dragkamp om skyddsutrustning och dåligt med information. Enligt fackförbundet Kommunal har den höga andelen timvikarier bidragit till smittspridningen inom äldreomsorgen i Stockholm, som också visar att Stockholms kommunala äldreomsorg i hög utsträckning förlitar sig på timvikarier.
Samtidigt privatiserar Huddinge all kommunal hemtjänst på grund av att de gått med förlust de senaste åren – ett beslut som togs på ett extrainsatt möte i äldrenämnden och inte i kommunfullmäktige. Detta överklagades till Förvaltningsrätten och den 20 december kom beslutet att avvecklingen nu tillfälligt har stoppats.
Tre privata aktörer i Huddinge som har hand om ca 400 brukare (av totalt ca 550 i privat hemtjänst) har nekats tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att fortsätta bedriva hemtjänst på grund av allvarliga brister i verksamheten.

Det har tidigare rapporterats att regionen kommer att gå med ett överskott på 3,3 miljarder kronor – ändå fortsätter nedskärningarna och besparingarna. Tanken är att överskottet bland annat ska läggas på en resultatutjämningsreserv för att exempelvis täcka eventuella minskade skatteintäkter. Samtidigt ska skattesatsen 2021 ligga oförändrad på 12,08 kr per intjänad hundralapp.
Den 17 november meddelade Stockholms blågröna regionpolitiker att budgeten för 2021 satsar på sjukvård och kollektivtrafik medan allt annat får stå tillbaka, och menar att oppositionens kritik mot budgeten är ett försök att söka konflikt: ”Sluta gnabbas”.
Dagen efter kom ett upprop från vårdpersonal som poängterade att Sverige har lägst antal vårdplatser per capita i hela EU, samt att nya studier visar att trängseln på akutmottagningarna ökar risken att dö inom 30 dagar från besöket.

Sjukvården i Stockholm får nästan 2 miljarder kronor mer i anslag (en 2,9-procentig ökning) och trafiknämnden får en ökning på 333 miljoner (3,3-procentig ökning). Men i budgeten nämns också att samarbetet mellan privata och offentliga aktörer ska stärkas och effektiviseras; med andra ord ska privatiserings- och utförsäljningsprojektet fortsätta. Dessutom har nedskärningar på vården skandalöst nog fortsatt under hela 2020.

Samtidigt passar högern i Stockholm stad på att genomföra privatiseringar av bostäder och halverar antalet nybyggda hyresrätter (från 1 500 år 2020 till 600 år 2021) .

Moderaterna har tidigare föreslagit Stop and Search (utökad rätt för polisen att visitera ”misstänkta”) och i regionbudgeten är målet att lobba för införandet av poliser i tunnelbanan och utökad kameraövervakning. Högern i Stockholm, både i kommun och region, hetsar mot klotter och nedskräpning som en del av ”samhällsproblemet med otrygghet” i samma andetag som de talar om skjutningar och terrorhot. Samtidigt skär de ner på fritidshem och lägger ner fritidsgårdar.  
Det är också en skandal att Rinkeby-Kistas förvaltning stänger fritidsgårdarna Ungdomens hus och Reactor (för unga 16-19 år). Ingen nuvarande personal har erbjudits återanställning på Framtidens hus som ska ersätta de två andra, antalet anställda sänks från 19 till 14 och ungdomscoacher byts ut mot mer lågavlönade fritidsledare som Nyhetsbyrån Järva rapporterade den 16 december.

Läser man regionens budget för 2021 är det ett ord som ständigt återkommer: ”Effektivisering”. Oavsett vilka signaler som politikerna vill skicka ut är verkligheten att nedskärningar och privatiseringar kommer att fortsätta, och pandemin plus den rådande ekonomiska krisen är inget hinder, utan snarare en ursäkt för borgarna att dra in på den offentliga sektorn och höja SL:s biljettpriser (planen för 2021 är 950 kronor för månadskort).
Den grönblåa budgeten för Stockholms kommun röstades igenom den 14 december. Inkluderat är såklart fortsatt fokus på ”samarbete” med privata aktörer inom bostadsbyggandet, skolorna och äldreomsorgen, och en hel del ”effektiviseringar” som gör att besparingarna inte blir lika tydliga.

Till exempel höjs avgiften för fritidsklubbar från nästa år (för barn 10-13 år) från 950 kronor till 1 200 kronor per termin, istället för att tillsätta mer skattemedel. Arbetare ska betala mer och mer ur egen ficka.

Clara Lindblom, oppositionsråd från V i Stockholms stad, kommenterar budgeten:

– Största problemet är att till exempel förskola, fritidshem och gymnasieskolan inte ens får pris- och lönekompensation nästa år. Det kommer i praktiken innebära nedskärningar, genom till exempel större barngrupper i förskolan eller att gymnasieskolor inte kommer att ha råd att ha kvar sin kurator. Det är en väldigt kortsiktig politik.

Det som behövs är en gemensam kamp på alla fronter mot alla attacker mot arbetarklassen. För trygga jobb, billiga bostäder, fungerande skolor, en vård som inte kollapsar varje sommar av utmattning, gratis kollektivtrafik, fler fritidsgårdar, kasta ur vinstjakten från välfärdens alla hörn och stoppa utvisningar till krig, förtryck och katastrofer! 

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar med en ilsken optimism i pandemin mot högerpolitikens motvind, för en socialistisk värld. ■

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s