Hur rött är Stadshuset?

 

72 999 namn överlämnades i fjol till Stadshuset med krav på upprustning av välfärden. Än har inte särskilt mycket hänt. (foto: Natalia Medina)
72 999 namn överlämnades i fjol till Stadshuset med krav på upprustning av välfärden. Än har inte särskilt mycket hänt.

För ett år sedan lämnade Rättvisepartiet Socialisterna (RS) in 73 000 namn till det nya styret i Stadshuset med krav på upprustning av välfärden. Detta som en strategi i kampen mot rasismen. Här påbörjas en uppföljande granskning av de krav som utlovades, med start i äldreomsorgen och budgeten för 2016.

–Nix, vi har inte märkt någon större förbättring i arbetssituation eller personaltäthet med de rödgrönrosa i stadshuset, säger Lena Ezelius, facklig företrädare för Kommunal som organiserar hemtjänstpersonal i kommunens regi.

– Det är fortsatt katastrof!

Med tanke på att Stockholms stadshus var en nyliberal experimentverkstad och ett mörkblått nav för hela Allianssverige är det givet att maktskiftet har medfört några förbättringar. Stockholm är en av de kommuner där Feministiskt Initiativ sitter i ledningen och inget blocköverskridande samarbete behövs för att nå majoritet.

Äldreborgarrådsposten innehas av Clara Lindblom från Vänsterpartiet som har uttryckt stor förståelse för personalens svåra villkor och som har hörts i debatten för en bättre omsorg, men det verkar som att åtgärderna är långt ifrån tillräckliga.

Ersättningen för hemtjänst räknas upp med 2 procent, till 52 miljoner kronor. Ersättningen för en hemtjänsttimme i kommunal regi ökas från 388 kronor till 396 kronor. Eftersom  priser och löner ökar med omkring 1,7-2 procent varje år är frågan om det blir någon kvalitetsförbättring alls. I de 388 kronorna ingår lokaler, chefskostnader, löner, förbrukning, planeringstid, dokumentation, arbetsplatsträffar och tid att ta sig mellan brukarna.

Krav på kollektivavtal i upphandlingarna var ett löfte förra året. Detta har inte genomförts. Stockholm tillämpar Lagen om valfrihet (LOV), vilket innebär fri konkurrens för privata hemtjänstföretag. Detta har inneburit en djungel av företag, vilket medför enorma byråkratikostnader då ett företag kan ha sina ”kunder” på olika ställen i stan med mycket stora avstånd emellan.

När detta helt höll på att knäcka vårdtagarna och personalen införde kommunen 2014 ett utökat kontrollsystem – Paragå – som skulle garantera att varje vårdtagare får den tid som den har rätt till enligt biståndsbedömningen. Detta medförde att antalet hemtjänstföretag halverades till 220 bolag – men hälften saknar fortfarande kollektivavtal.

Stockholm tillhör de väldigt få kommuner, enbart fem, som efter valet har pratat om att avskaffa LOV. Det går dock väldigt långsamt. Stockholm har tillsatt en utredning där det finns två alternativ: LOV eller lagen om offentlig upphandling (LOU). Om LOU väljs skulle det innebära att antalet privata utförare kan minskas betydligt. Varför en så långsam utredning med dessa alternativ?

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) anser att direktivet borde ha varit: Hur tar Stockholm tillbaka hemtjänsten i kommunal regi?

En kommunalisering är grundförutsättningen för att göra hemtjänsten mer mänsklig, då den ständiga konkurrensen mellan företag annars pressar villkoren neråt. Det är belagt att privat hemtjänst kostar mer och ger mindre tid för brukarna. Privatiseringarna har fört med sig enorma kontrollsystem och byråkrati för kommunen, vilket för alla inblandade utgör en väldigt pressande detaljstyrning.

Nu försöker Clara Lindblom komma åt denna detaljstyrning och införa ett annat system med ram­avtal, där brukaren och personalen mer fritt kan lägga upp vården utifrån dagsförutsättningarna. Det skulle säkert vara en förbättring, men inte utan att kommunaliseringen är genomförd.

Risken är annars att det kan bli en väldig press från företagen direkt mot brukaren när inte biståndshandläggaren har lika mycket att säga till om i fråga om detaljerna.

Den 25 september gick de rödgrönrosa ut med ett pressmeddelande där det stod att ”idag höjs lönerna för 7 099 kommunalt anställda”. Det var resultatet av förra årets låglönesatsning i budgeten, där de lägsta lönerna höjdes med 920 kronor till 19 000 kronor per månad respektive 880 kronor till 21 000 kronor per månad för de med utbildning och ett års erfarenhet.

Det här är väl ändå ett framsteg?

– Ett kortsiktigt. Vi i Kommunal krävde i förhandlingarna med kommunen att det borde ha varit en långsiktig satsning. Nu blev det bara för 2015. Det borde ha funnits garantier om att låglönesatsningen skulle höjas i paritet med höjningen av lägstalönerna i nästa års avtalsrörelse så att det märks att ett rött styre i Stockholm gör skillnad och att Stockholm därmed fortsatt ska ligga 920  eller 880 kronor över kollektivavtalets lägsta nivå, säger Lena Ezelius.

– Stadshuset säger att de vill bli av med allmän visstid som anställningsform. Men det blir svårt att förändra om inte ersättningssystemen ändras Ersättningssystemet för hemtjänsten utgår från utförda timmar hos brukarna. Om någon brukare går bort, flyttar eller får minskat bistånd minskas ersättningen och således måste enheterna ha visstidsanställda som en form av regulator för budgeten.

– Situationen inom hemtjänsten är fortfarande fullständig katastrof. Dåliga schemaläggningar, folk som stressar sönder sig, chefer med för stora ansvarsområden och så vidare. Det kan bara förbättras med mycket större ekonomiska satsningar än vad stadshuset gör. De flesta av oss går på schemalagd arbetstid, då enheterna inom äldreomsorgen ska vara bemannade 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Om vi får rätt till heltid blir det en väsentlig kostnadsökning för verksamheterna eftersom det blir fler timmar i schemaläggningen. För att fler ska kunna jobba heltid behövs många fler anställda eftersom heltidsanställningar som bas kräver fler för att få ihop vettiga scheman.

Märker du av någon speciell stämning bland kommunal­arbetarna?

– Uppgivenhet och trötthet. Jag har varit ute på alla arbetsplatser inom hemtjänsten i stadsdelen Enskede Årsta Vantör. Folk är förtvivlade och säger att de inte längre orkar jobba varannan helg eller långpass (arbetspass på 11-12 timmar) Vi försöker lära ut metoder de kan använda – de måste bland annat skriva tillbud och arbetsskador, eftersom de får psyko/sociala och fysiska problem av den hårda arbetsbelastningen och tuffa schemaläggningen. ■

Alla partier emot bygge på fotbollsplan

Offensiv har tidigare skrivit om hyresgästernas kamp för att förhindra att ett höghus byggs på en fotbollsplan i Dalen, södra Stockholm. På manifestationen för fotbollsplanen den 11 juni deltog två tjänstemän från stadsdelsförvaltningen, de lyssnade noga på alla talare, hörde sig för och inspekterade platsen. I sin skrivelse som kom nu i augusti har förvaltningen helt gått på hyresgästernas linje. Tjänsteutlåtandet menar, som alla andra, att bygget av studentlägenheter är välkommet men att platsen är illa vald.
img_4666-1
Det framhålls i utlåtandet att Dalen redan är mycket tätt bebyggt och med få öppna trygga ytor. Att fotbollsplanen utgör en viktig samhällelig funktion vilket rimmar väl med det ”allt mer ökande intresset för bland annat spontanfotboll i Stockholm”. Den enda andra fotbollsplanen i det extremt barntäta
området ligger alldeles för långt bort för yngre barn att ta sig till. Förvaltningen har även tagit fasta på de vackra träden som växer längst planen och att det är svårt att föreställa sig att den trånga väl trafikerade gatan skulle kunna fungera som angöringsplats under byggtiden. De ger också en känga till den tråkiga ariketkturen.
Som alternativ byggplats hänvisar förvaltningen till en gräsplätt vid Gamla Dalarövägen. Detta har Lokala Hyresgästföreningen – LH – Rönnbärsgården tidigare poängterat skulle öka integrationen i det välbärgade villatäta Gamla Enskede.
Den 20 augusti röstade alla partier i stadsdelsnämnden för tjänsteutlåtandet – dvs emot att bollplanen bebyggs. Dock är inte saken avgjord.

Fortsätt läsa ”Alla partier emot bygge på fotbollsplan”

Ockupationen i Högdalen fortsätter

Ockupationen har pågått i en och en halv vecka och stödet bland allmänheten är starkt. Foto: Per-Åke Westerlund.
Ockupationen har pågått i en och en halv vecka och stödet bland allmänheten är starkt. Foto: Per-Åke Westerlund.

Nätverket Högdalens Vänners ockupation av den rivningshotade numera nedlagda Högdalens skola i södra Stockholm fortgår. Stödet bland allmänheten är starkt, men ännu är det tyst från politiskt håll och från fastighetsägaren Veidekke. Fortsätt läsa ”Ockupationen i Högdalen fortsätter”

Är att tänka på barnen egoism?

Barnens fotbollsplan ska jämnas med marken för att ge plats åt nya lägenheter. Klassperspektivet blir tydligt då stadsbyggnadskontoret vägrar att istället bygga lägenheterna vid outnyttjade platser i närheten av villaområdena. Foto: Elin Gauffin.
Barnens fotbollsplan ska jämnas med marken för att ge plats åt nya lägenheter. Klassperspektivet blir tydligt då stadsbyggnadskontoret vägrar att istället bygga lägenheterna vid outnyttjade platser i närheten av villaområdena. Foto: Elin Gauffin.

Debatten om byggandet i Stockholm är het. Så var turen kommen för oss på Rönnbärsgården och Hasselgården att gå på stadsbyggnadskontorets samråd eftersom Svenska bostäder (SB), på stadens uppdrag, planerar att bygga 50 lägenheter nära oss, på barnens fotbollsplan.
Har en inte sett platsen är det svårt att föreställa sig hur liten yta det är fråga om. Har en sett platsen är det svårt att föreställa sig att de på allvar vill klämma in 50 lägenheter där intill spåret. Fortsätt läsa ”Är att tänka på barnen egoism?”

Ockupation pågår, Högdalens Vänner: De boende måste få bestämma!

IMG_0848 (1)– De boende i Högdalen måste få bestämma. Här behövs inte flera dyra bostadsrätter. Det är budskapet från nätverket Högdalens Vänner, som sedan lördagen den 23 maj ockuperar den gamla skolan vid torget. Fortsätt läsa ”Ockupation pågår, Högdalens Vänner: De boende måste få bestämma!”

Nej till kapitalets TTIP-avtal

Omkring 200 demonstranter slöt upp i Stockholm på den internationella protestdagen mot TTIP. Foto: Sebastian Olsson.
Omkring 200 demonstranter slöt upp i Stockholm på den internationella protestdagen mot TTIP. Foto: Sebastian Olsson.

Lördagen den 18 april hölls en demonstration mot frihandelsavtalet TTIP som just nu förhandlas mellan EU och USA. Demonstrationen var en del av en internationell aktionsdag för att protestera mot TTIP och andra frihandelsavtal, men även uppmärksamma vad dessa avtal kan leda till. Fortsätt läsa ”Nej till kapitalets TTIP-avtal”