Försvara strejkrätten

1278 s06 hamnstrejk

Av Per Olsson

S-MP-regeringen tillsatte under försommaren en utredning med uppgift att göra ytterligare inskränkningar i den redan begränsade svenska konflikträtten.
”Utmärkt!”, sa Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson i en glädjekommentar till regeringens besked.

Continue reading ”Försvara strejkrätten”

Annonser

Minnesstund för Kristallnattens Offer – Aldrig Mer Fascism

 

 

79 år efter Kristallnatten hölls en manifestation utanför LO-borgen på Norra Bantorget i Stockholm för att minnas offren. Evenemanget arrangerades av Unga Byggare.

Unga Byggares eget budskap var tydligt:

”Den 9 november minns vi nazismens offer på årsdagen av Kristallnatten som ägde rum 1938. Tusentals judar fördes till koncentrationsläger och butiker samt möteslokaler vandaliserades. Detta blev startskottet för förintelsen.

Continue reading ”Minnesstund för Kristallnattens Offer – Aldrig Mer Fascism”

”Vi behöver ta strid både inom och utanför facken”

fa00f-sopstrid

Fackligt möte med tågförare, sopgubbar, hamnarbetare och sjukvårdsanställda

Seko Pendelklubbens fackliga möte igår tog sikte på att ta kampen både inom och utanför facken. Mötets tema var: ”Upphandling, privatisering och avtalsdumpning. Hur sätter vi stopp?”

Continue reading ””Vi behöver ta strid både inom och utanför facken””

Upphandlingsskandal ger fortsatt sopkaos i Stockholm

13e9e-img_4179
Sopgubbar ute i kamp i somras

Rättvisepartiet Socialisterna kräver återtagande av sophämtningen i kommunal regi, att samtliga sopgubbar återanställs samt återgång till de tidigare löne- och arbetsvillkoren

Av Per Olsson

Sopberget växer i Stockholm efter att skandalbolaget Reno Norden och Suez har tagit över all sophämtning i staden. De båda bolagens anställda har påtvingats sämre lönevillkor och massor av övertid. Många är inhyrda, jobbar för underleverantörer och personalomsättningen är stor.
Det var precis detta som Stockholms sopgubbar – de som fick sparken från Reno Norden och de som jobbade för den tidigare entreprenören Liselotte Lööf – varnade för.

Continue reading ”Upphandlingsskandal ger fortsatt sopkaos i Stockholm”

Bussförarna demonstrerade mot försämrade arbetsvillkor

IMG_9653.JPG

Av Jordy Cabrera

Idag demonstrerade uppemot 500 bussförare utanför Keolis kontor och Landstingshuset. Bussförarna protesterar mot företagets försämringar av arbetsvillkoren, bland annat sämre scheman, färre lediga dagar och sämre möjligheter för äldre bussförare att välja passande körtider.

IMG_9678.JPG

FullSizeRender-4
Dler Rashtiani

– Jag är här i dag för att demonstrera för mina rättigheter som busschaufför – som bra scheman, arbetsmiljö och arbetstider. Det är för korta pauser [ofta 13 minuter inklusive parkering] och långa dagar. Jag tycker att det är dåligt att de har tagit bort ”trippeln” [en extra ledig dag var sjätte vecka] som vi behöver för återhämtning, berättade Dler Rashtiani, bussförarare från Brandbergen.

Continue reading ”Bussförarna demonstrerade mot försämrade arbetsvillkor”

Bilar före människor

Nu var det dags igen – för det kaos som inträffar ungefär vart femte år när Stockholm Stad genom upphandling drar igång en cynisk tävling om vilket företag som ska få ”vinna” uppgiften att sköta sophämtningen. Sopgubbarna Jan Spanedal och Francisco Acosta hade med sig den klassiska nyckelknippan med hundratals nycklar – som signalerar vem det är som har kunskapen om sophämtningen, nämligen arbetarna, – när de inför den samlade pressen den 30 juni lämnade över namnlistor undertecknade av alla Stockholms sopgubbar till Katarina Johansson på Stockholm Vatten som sköter upphandlingen.

IMG_6292

Förra gången Offensiv skrev om upphandlingsträsket styrdes stadshuset av den mörkblåa alliansen, nu av de påstått progressiva röd, grön rosa. Men det verkar inte innebära någon skillnad. Miljöarbetarnas krav är fullt rimliga, att få behålla sitt jobb vid entreprenörsbyte, att inte tvingas börja om som provanställd vart femte år utan få tillsvidareanställning från dag ett, att få behålla lönesystemet Bilaga C. Men Katarina Johansson svarade nekande och att det inte är något de kan ta hänsyn till, det får arbetarna ta med företagen.

Visst kan de ta hänsyn. Johansson förklarade t ex att anledningen till att de upphandlar för fem år i taget är att det är en sopbils livslängd. Inget hindrar dem från att upphandla för 10 år eller längre och ta hänsyn till människorna istället för just bilarna. Johansson erkänner till och med att lagen ändrats så att en kommun nu kan kräva att alla anställda får följa med men att de ändå valt att följa lagen så som den såg ut före årskiftet. (i diskussionen framgår att det är lite oklart exakt vilken lag hon åsyftar).

– Jag har problem att förklara för min dotter varför det är så osäkert hur det blir nästa år. Om jag får behålla jobbet eller inte. Hon kan inte förstå, för jag sköter mig ju perfekt. Gör alltid jobbet och det på bästa sätt. Och hur ska hon kunna förstå att systemet är gjort för riskkapitalister och inte för oss arbetare, säger Francisco Acosta.

Stockholms sopgubbar är en stridbar grupp. De har strejkat flera gånger tidigare och vunnit bland annat mot företag som  Liselotte Lööf, Resta och Ragn-sells vilket gjort att de fått behålla sitt speciella lönesystem – Bilaga C, som innebär att de själva har mer kontroll över arbetet, löner och arbetstempo. Dessa kamper påminner Jan Spanedal Katarina Johansson om när han lämnar över kravlistan:

– Du kommer ihåg driftstoppet i Solna tidigare?. Det är så det kan blir när sopgubbarna inte är nöjda. Om inte miljöarbetarna har en rimlig arbetsmiljö så fungerar det inte.

Årets upphandling har redan kraschat en gång. Ryktet säger att trots att det företag som vann upphandlingen planerade att sänka lönerna så överklagades processen av företag som vill göra jobbet ännu billigare. Till och med skulle ett vinnande företag ha startat ett nytt företag med samma namn förutom att två bokstäver bytt plats, för att konkurrera med sig själv. Och Stockholm stad går dem till mötes och gör om processen!! En kan inte tro att det är sant när Katarina Johansson står framför oss och försöker få det att låta som något bra att de nu i den här rundan gjort om hela upphandlingssystemet så att istället för att kräva precist hur många bilar, arbetsledare mm som krävs kräver de nu bara ett mål – dvs hämta sopor – och så får företagen fritt lösa uppgiften. Vilket så klart kommer bli på arbetarnas bekostnad, med underentreprenörer osv i den knivskarpa konkurrensen.

– Ja med det där får ni ta med företag och facket, det är inget vi kan lägga oss i, svarar den höga tjänstemannen med säkert hög lön och säkert jobb obekymrat.

När jag går igenom Offensivs arkiv från tidigare sop-strider slår det mig hur förödande upphandlingssystemet är oavsett driftsform. För sex år sedan pratade vi om goda alternativ i Huddinge där ett statligt företag hämtar soporna, SRV. Men utan arbetarkontroll underifrån leder det ändå till lönenedpressning. I Huddinge och även i Malmö har arbetarna blivit av med Bilaga C och det har lett till att de har 10 000 kronor lägre i lön trots dubbelt så mycket arbetsuppgifter, menar Spanedal och Acosta. Det som är glädjande från arkivet är att arbetarkampen lönar sig, att varje gång Stockholms sopgubbar stått på sig har de vunnit – läs mer om det här och här

Elin Gauffin

Den kämpande sjöfartstrejken över

Sjöbefälens långa strid är över och ledde till att de fick behålla tarifflönesystemet. (foto: Natalia Medina)
Sjöbefälens långa strid är över och ledde till att de fick behålla tarifflönesystemet.

Strejken för sjöbefälen är över. Resultatet är både en framgång och ett bakslag. Tarifflönerna var en kärnfråga och dessa finns nu kvar i det ettåriga avtalet. Detta är tack vare strejken och den kampvilja som sjöbefälen har uppvisat under tre veckor. 

–På lång sikt har vi lyckats stoppa en lönedumpning ner mot dagens lägsta löner, säger ett av de sjöbefäl som har strejkat till Offensiv.

När det gäller den andra kärnfrågan, antalet avtal, är det mer krångligt. Tidigare fanns det tre avtal. Facket ville antingen ha ett gemensamt avtal eller att de tre gamla avtalen behölls. Nu blev det istället att det dyraste av avtalet, Waxholmsavtalet, försvann och att de som är anställda där får gå ner på Strömmaavtalet. Det innebär försämringar.

I Strömmaavtalet får inte befälen någon ersättning alls när de måste ligga flera timmar ute i skärgården och invänta turen tillbaka, så kallade ”liggtider”.

– De som har ersättning för liggtider idag får behålla dem i ett år, men hälften är säsongsanställda och de kommer in på Strömmaavtalet utan dessa ersättningar, berättar Sjöbefälsföreningens vd Mats Jäderland.

Hur kunde det bli så?

– Vi och Almega var alldeles för långt ifrån varandra. Den här biten är ett nederlag som är jättejobbigt för de sjöbefäl som berörs. Men det blev svårt när Waxholmsavtalet rent juridiskt inte existerade. Det var Stockholms Trafik som hade det avtalet och de förlorade upphandlingen till Strömma. Innan överlåtelsen sade Stockholms Trafik upp Waxholmsavtalet.

Så det är politikernas/upphandlingarnas fel?

– Ja absolut, så är det. Vi kommer att fortsätta verka för ett branschavtal. Det kommer att finnas en arbetsgrupp för detta med en opartisk ordförande som ska presentera ett förslag senast första december. Risken är att det blir mer urvattnat.

Offensiv har följt problemet under strejken med det omfattande strejkbryteriet som Almega har stått för. Många strejkande hade sett fram emot den 2 maj då vårtidtabellen startade, vilket skulle innebära stor press på företagen.

Eftersom kollektivtrafiken till sjöss är en så politisk fråga behövs en politisk kampanj gentemot landstinget som involverar så många stockholmare som möjligt till nästa avtalsrörelse. Sjöbefälen har visat en stark sammanhållning vilket ger god grund för den fortsatta kampen. ■

Continue reading ”Den kämpande sjöfartstrejken över”