Protest mot polisvåldet mot klimatdemonstranterna i Köpenhamn

Igår demonstrerade 80 personer från Norrmalmstorg i Stockholm till den danska ambassaden i Kungsträdgården för klimatet och mot polisvåldet i Danmark och det repressiva lagpaketet ”lymelpaketet”.

Miljö- och vänsteraktivister samlades kl.18.00 på Norrmalmstorg där uttalandet ”För klimaträttvisa och till stöd för de gripna klimataktivisterna i Köpenhamn” lästes upp. Arrangörer var det väldigt nyuppstartade Climate Justice Action Stockholm.

Liksom i Köpenhamn i lördags ljöd talkörerna ”Save the planet – fight the system” och ”Our climate – not your buissness” när den lilla demonstrationen sedan tågade till Danmarks ambassad. Än kraftfullare ekade ”Lømmelpakken – ska skrotas” genom hela Kungsträdgården.
– Jag var själv en av de fredliga demonstranter som helt plötsligt under massdemonstrationen greps i Köpenhamn och som utsattes för tortyr och förnedring. Vi säger att storföretagen ska betala för klimatkrisen och inte de fattiga, vi säger att det behövs ett systemskifte, därför attackerade polisen oss. Polisen var de enda lymlarna i lördags, och de kommer att fortsätta att försöka kränka våra demokratiska rättigheter så länge makten ligger i storföretags och kapitalisters händer, berättade Lina Westerlund från Rättvisepartiet Socialisterna i megafonen och ropade:
– Lømmelpakken…
– …ska skrotas!

Flera vittnesskildringar och politiska appeller hölls från megafonen medan några överlämnade uppropet på Danmarks ambassad, vilken för kvällen skyddades med kravallstaket och poliser.

Annons

”Det enda vi gjort oss skyldiga till är att försöka rädda klimatet.” – Karin Wallmark, RS, berättar om polisvåldet i Köpenhamn

Demonstrationen för klimatet i Köpenhamn den 12 december började otroligt bra. Den samlade över 100 000 deltagare. Stämningen var hög i CWI:s del av demonstrationen. Att gå med i största demonstrationen för klimatet någonsin var otroligt peppande. Vi gick och ropade talkörer som ”Climate justice” och ”Save the planet, smash the system – what we need is socialism”.

Helt plötsligt rusar ett gäng poliser ut från en gränd och blockerar vägen framför oss. Vi stannar och ser till att hålla ihop och hålla oss lugna. Jag tänker att de säkert försöker provocera fram kravaller för att få fina bilder till medierna och för att på något sätt rättfärdiga den massiva polismobiliseringen under COP15 och de nya antidemokratiska lagarna riktade mot demonstranter. Hursomhelst så lyckas de inte provocera fram några kravaller.

Vi får reda på att polisen spärrat av vägen bakom oss också. Vi är alltså inspärrade med några hundra demonstranter till. Vi sätter oss ner på marken för att visa att vi inte tänker låta oss provoceras och för att minimera skador ifall polisen skulle gå till attack med de stora arga polishundarna.
Vi sitter där i ungefär en timme och ropar talkörer som ”this is what democracy looks like” och ”arrest the polluters, but let us go”. Vi håller också tal i megafonen riktade till polisen, och försöker få enskilda poliser att verkligen fundera om det är ok att stoppa folk från att demonstrera för klimatet. Vi föreslår att de skulle gå i strejk, men de nappar tyvärr inte på det förslaget.

Efter en timme börjar polisen plocka ut alla instängda demonstranter och rada upp oss på led på den kalla marken. Vi fick sitta med händerna bakbundna med buntband, benen särade och nästa person framför oss. Vi kunde varken ligga ner eller sitta upp. Så fick vi sitta i fyra timmar. Ingen polis svarade på våra frågor om varför vi blivit frihetsberövade. Vi fick inte byta sittställning och vi fick inte gå på toaletten.

Jag själv skrek i en timme att jag var tvungen att gå på toaletten. Tillslut ställde jag mig upp, fast jag sett att polisen slagit andra demonstranter som ställt sig upp. Som tur var slog dom inte, med de tvingade ner mig på marken ett par gånger. Det var först när media kom och filmade och fotade när jag grät och skrek att det var tortyr som de lät mig gå på toaletten. Det var så förnedrande att överhuvudtaget tvingas be om en sådan självklar sak. Andra hade inte lika tur som jag utan kissade på sig efter att ha ropat på hjälp i timmar.

Det var mycket plågsamt att sitta så länge i samma position med bakbundna armar. Det var flera som blev sjuka, fick krampanfall eller svimmade. Nu, dagen efter, gör det fortfarande ont i axlar och armar.
Det kanske jobbigaste var förnedringen och att inte få veta någonting – varför vi var där, om vi var anklagade för något brott, hur länge vi skulle sitta där på den iskalla marken, och vad skulle hända när vi skulle bussas därifrån.

Vi höll stämmningen uppe med talkörer som ”let us go”, ”we are being tortured” och ”this is what democracy looks like”. Vi fick moraliskt stöd från andra demonstranter på andra sida om polisavspärrningarna, och även från några av de boende i husen brevid oss i form av talkörer och musik.

De som togs in från bussarna blev återigen satta på golvet, med händerna bundna bakom eller framför sig. Vissa hamnade i de stora burar som fått namnet Klimat-Guantanamo.
De som togs in från bussarna blev återigen satta på golvet, med händerna bundna bakom eller framför sig. Vissa hamnade i de stora burar som fått namnet Klimat-Guantanamo.

Efter fyra timmar började de bussa iväg oss, jag vet fortfarande inte var vi var. I bussarna fick vi sitta några timmar till, fortfarande med händerna bakbundna. Tillslut släpptes vi efter att ha uppgett våra personuppgifter, fortfarande utan att ha fått någon förklaring på varför de stoppat oss överhuvudtaget. Vad jag vet har ingen av de 400 demonstranterna jag blev kidnappad tillsammans med delgivits misstanke om något brott. Det enda vi gjort oss skyldiga till är att försöka rädda klimatet.

Det vi blev utsatta för kan absolut beskrivas som tortyr. Syftet med polisens agerade var att stoppa folk från att demonstrera. Det är inte bara en kränkning mot oss som blev behandlade på detta omänskliga sätt, det är en kränkning av rättigheten att uttrycka sin åsikt, att demonstrera och hela demokratin.
Makthavarna i regeringen och staten ställer sig på storföretagens sida och stödjer deras rätt att fortsätta förstöra planeten på bekostnad av grundläggande demokratiska rättigheter.

Karin Wallmark

”Rädda planeten” – Bilder från klimatdemontrationen i Köpenhamn 12 december

Stark antikapitalistisk stämning rådde på den över 100 000 personer stora klimat-demonstrationen i Köpenhamn den 12 december.

Uppklädda demonstranter jagar pengar de har fäst i ett snöre från en pinne.
Uppklädda demonstranter jagar pengar de har fäst i ett snöre från en pinne.

Rättvisepartiet Socialisterna och CWI-medlemar från Belgien och Tyskland med flera länder höll en hög antikapitalistisk profil som också pekade på en socialistisk väg framåt med banderollerna ”Socialist planning needed”, ”Save the planet – fight capitalism”, ”Produce according to the planets ability – distribute according to peoples needs” och ”Unga kräver jobb och grön framtid”.

Efter cirka en tredjedel av marschvägen stängdes närmare 1 000 personer helt plötsligt in av polisen och tvingades sitta på den kalla asfalten i sex timmar, däribland 25 medlemmar ur Rättvisepartiet Socialisterna. Man ingrep i ”förebyggande syfte” uppger den danska polisen. Men det brutala ingripandet från poliserna hade inte föregåtts av några som helst oroligheter eller provokationer från demonstranternas sida. Genast vid polisinsatsen satte sig demonstranterna ner för att visa vilka det var som stod för våldet. Talkörer som ”We are peacefull, what are you” och ”Let us go” ekade mellan husväggarna, medan demonstranterna på andra sidan polisavspärrningen accompanjerade med ”Let them go”.

Först trodde många att polisen snart skulle flytta på sig och låta den fredliga demonstrationen för klimaträttvisa fortsätta. Så skulle det inte bli.
Först trodde många att polisen snart skulle flytta på sig och låta den fredliga demonstrationen för klimaträttvisa fortsätta. Så skulle det visa sig inte bli.
För att det skulle vara tydligt vilka det är som står för våldet satte sig alla demonstranter genast ned när polisen stängde in 500 personer.
För att det skulle vara tydligt vilka det är som står för våldet satte sig alla demonstranter genast ned när polisen stängde in 500 personer.

Efter runt två timmar nedtryckta på marken i långa led och med bakbundna händer börjar de 500 frihetsberövade demonstranterna att ropa ”This is torture”. Några tvingades kissa på sig då de förvägrades toalett, det fanns bara en. Vissa som mådde dåligt och hade svimmat fick inte hjälp förrän efter timmar. Sedan väntade flera timmar i bussar med fortsatt bakbundna händer, vissa sattes i Guantanomo-liknande burar.

Carolina Löf, RS-medlem, hade sina händer hårt bundna bakom ryggen i över sex timmar.
Carolina Löf, RS-medlem, hade sina händer hårt bundna bakom ryggen i över sex timmar.
Buntbanden satt så hårt att polisen var tvungen att skära in saxen i handleden på Carolina Löf för att få upp dem när hon äntligen släpptes.
Buntbanden satt så hårt att polisen var tvungen att skära in saxen i handleden på Carolina Löf för att få upp dem när hon äntligen släpptes.

RS/CWI:s möte i Köpenhamn: ”Vi kämpar för internationell socialism”

Under tiden världens ledare samlades i Köpenhamn till toppmöte om klimatfrågan, har hundratusentals gräsrotsorganisationer och aktivister samlats till det alternativa forumet Klimaforum09. Rättvisepartiet Socialisterna och Committee for a Workers’ International (som RS är den svenska sektionen av) höll ett öppet möte under titeln ”Save the planet – fight capitalism” (Rädda planeten – skrota kapitalismen).

Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för RS i Haninge

– Politikerna diskuterar mål utan en plan för hur de ska uppnå dem. Samtidigt blir klimatkrisen bara värre, två tredjedelar av världens ekosystem är allvarligt skadade, inledde Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
– Storföretag tjänar mer på att fortsätta att skita ner och betala sig fria genom skatter eller utsläppsrättigheter, för de kan alltid skicka notan vidare till arbetarna.
– Diskussionen om vad vi vill byta ut det kapitalistiska miljöförstörande systemet till är en avgörande och akut fråga, avslutade Mattias Bernhardsson sin del av mötet.

Johanna Evans, ordförande för Elevkampanjen, talar.
Johanna Evans, ordförande för Elevkampanjen, talar.

Andra talare var Johanna Evans, medlem i Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå och Elevkampanjens ordförande, som också är initiativtagare till kampanjen Unga kräver jobb och grön framtid. Hon poängterade att tekniken redan finns, men att storföretags kortsiktiga vinstintresse står i vägen för både användandet av dessa.
– Det behövs en planerad ekonomi för massiva satsningar på förnyelsebar energi.

Johanna Evans gav exempel på hur en planerad ekonomi använts inom kapitalismen under andra världskriget då General Motors tillverkning av bilar ställdes om till vapenproduktion. Men för en omställning av produktion som hotar företagens vinster, en omställning för människor, djurs och naturs behov behövs en demokratisk planering vilket fullkomligen bryter med det kapitalistiska systemet.
– Klimatkrisen handlar om social rättvisa. Det behövs en revolutionerande omställning av hela samhället. En rörelse för detta behövs nu.
– Vi kämpar för internationell socialism, avslutade Johanna Evans.

Lina Westerlund

RS på Klimaforum09: Orättvisan i klimatkrisen

På tisdagen den 8 december hölls mötet Climate, Trade and Developement from a Gender Perspective på Klimaforum09 i Köpenhamn. De två talarna Marta Lago och Norma Maldonado, från International Gender and Trade Network, förmedlade situationen för kvinnor i syd, framför allt i Latinamerika, med en svidande kritik av hur multinationella företag utnyttjar människor och miljö.
 
– De senaste decenierna har nyliberalismen gött företags jakt på vinst, inledde Marta Lago.
Marta Lago menar att monokulturer (massodling av endast en eller ett fåtal grödor inom ett område) är ett stort problem. Under kolonialtiden var till exempel Brasiliens hela ekonomi inriktad på export av endast socker, sedan kaffe etc. Men med självständigheten och industrialiseringen i Brasilien byggde man under 1900-talet upp en lite mer balanserad ekonomi där export och import var mer inriktat på den brasilianska kapitalistklassens behov, istället för som tidigare den portugisiska kapitalistklassens.
– Nu är man tillbaka till en monokultur igen med världens största export av soja, berättade Marta Lago.
 
– Ett fåtal multinationella företag monopoliserar marknaden.
Hur storföretagen drar fram i Latinamerika påverkar människors miljö och livsförhållanden. Speciellt kvinnors som har en svagare ekonomisk ställning än män, och är de som främst är ansvariga för matlagning och vatten.
Liksom skogsskövling för att breda mark för odlingar är ett stort problem, är ännu ett all den mängd vatten som krävs till odlingar och fabriker. På många håll i syd har vattnet privatiseras, och finns inte tillgängligt för befolknigen i alla områden. Ytterligare ett stort problem som Marta Lago beskriver är genmanipulerade grödor och det multinationella kemi- och läkemedelsföretaget Monsantos etablering på kontinenten.
– Grödor i närheten av GMO-grödor påverkas och Monsanto kan utkräva pengar från småbönder i närheten av deras odlingar.
 
Det finns en enorm orättvisa i klimatkrisen.
– Den slår hårdast mot de fattigaste regionerna och de fattigaste människorna.
Marta Lago frågar sig, och oss i publiken, vilken sorts tillväxt vi vill ha.
–  Tillväxt baserad på lågavlönad arbetskraft måste ersättas med en hållbar utveckling, slår Marta Lago fast.
 
Norma Maldonado arbetar med kvinnor på landsbyggden i Guatemala. Bakom sig visar hon en bild på ett antal majssorter.
– Innan spanjorerna kom hade vi tusen olika majssorter. De försvinner, liksom rissorter i Kina, med Monsantos genmanipulerade grödor m m, sa Norma Maldonado.
Hon visade därefter en bild på hur de tropiska zonerna (länderna närmast ekvatorn) är de rikaste i världen, inte den fattigaste. Det är de områden där det finns flest djur- och växtarter i världen.
– Vi har kriget i Irak, Afghanistan, kanske i Colombia där USA har 7 militärbaser – varför? För att här finns resurser. Det är rikedom, sa Norma Maldonado.
 
I Guatemala organiserar sig kvinnor som jobbar med jordbruk och kvinnor som jobbar med att samla in regnvatten i nätverk för en så kallad permakultur, ett odlingssätt där man blir självförsörjande. Många i den by Norma Maldonado arbetar är änkor. Vatten är även en kvinnofråga då det är kvinnor som hämtar vattnet, städar, tvättar etc.
 
– Finns det någon politisk organisering eller arbetarparti som tar strid mot privatiseringar och för kvinnors, arbetares, ursprungsbefolkningens och fattigas intressen, frågade undertecknad från Rättvisepartiet Socialisterna i diskussionen.
Den frågan besvarades inte helt. Däremot besvarades frågan om vad vi i norr kan göra för dem i syd, som ställdes av en man.
– Om ni frågar vad européer kan göra för att stoppa det som är odemokratiskt i Latinamerika så är svaret – gör Europa mer demokratiskt! Underminera EU:s makt och kämpa för mer inflytande, svarade Norma Maldonado.
– Men vi behöver ständigt ett stöd, sa hon.
 
Kampen mot kapitalisters utsugning av arbetare måste föras i alla länder. Arbetarklassen är internationell och vad arbetare kämpar till sig i ett land påverkar arbetares ställning i ett annat land, om än inte alltid direkt. Kampen mot förtryck är något människor tvingas till, och enandet i av kampen mellan alla förtryckta kommer, lett av ett medvetet och demokratiskt massarbetarparti, att störta det kapitalistiska systemet. För ett socialistiskt samhälle med en demokratiskt planerad ekonomi efter människors, djurs och naturs behov.
 
Lina Westerlund

Rättvisepartiet Socialisterna i Köpenhamn – på bokbordet

Med material på danska, svenska och engelska erbjuder RS ett socialistiskt svar på klimatkrisen.

Nytt: kepsar med texten ”Save the planet, scrap capitalism” och knappar med samma text, antirasistiska knappar på danska – Knus rasisme, CWI-knappar samt nya stödknappar för kampanjen ”Unga kräver jobb och grön framtid”.

RS i Köpenhamn, rapport 1:

Klimaforum09 igång – stort gehör för socialistiska idéer

Rättvisepartiet Socialisterna/CWI utanför huvudentrén till Klimaforum09
Rättvisepartiet Socialisterna/CWI utanför huvudentrén till Klimaforum09

 

Idag, måndag den 7 december, började Klimaforum09 – Peopels’ Climate Summit, i Köpenhamn. Rättvisepartiet Socialisterna har varit på plats i Danmark sedan i fredags med material på danska, svenska och engelska om ett socialistiskt program mot klimatkrisen.

Klimaforum09 organiseras av 95 organisationer internationellt som ett alternativt forum till FN:s tomma eko av storföretagens falska klimatlösningar.

Stort gehör för RS/CWI:s krav.
Stort gehör för RS/CWI:s krav.

På torsdag ordnar Committee for a Workers’ International (den international Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av) ett möte, ”Save the planet – fight capitalism”, kl.16.00 på InfoPoint Råhuset, Onkel Dannys Plads. Mötet ska diskutera vilka socialistiska lösningar som krävs, som till exempel; massiva offentliga investeringar i förnyelsebar energi; kollektivtrafik; passivboenden; ekologiska jordbruk; omställning av smutsig industri och förstatligande av de största företagen; samt planering och omläggning av transporter och global handel.

I veckan kommer RS/CWI även att hålla lektioner om klimatfrågan för mellanstadieelever på Ishoj Skole.

Conference of Youth, COY, ägde rum helgen innan toppmötet, med hundratals deltagare från hela världen.
Conference of Youth, COY, ägde rum helgen innan toppmötet, med hundratals deltagare från hela världen.

Under helgen har även en internationell ungdomskonferens, COY, med hundratals deltagare ägt rum. Där har RS/CWI mött en överväldigande respons för våra krav på klimaträttvisa – att storföretagen och inte arbetarklassen samt världens fattiga länder ska betala för klimatkrisen – samt kravet på förstatligande av de största multinationella företagen.
Aktivister från flera länder har anmält sitt intresse av att gå med i Committe for a Workers’ International, även i länder där CWI ännu inte har några sektioner.
 

RS tips på möten under Klimaforum09:

Tisdag den 8 december
Tackling Capitalism and the Climate Crisis, kl.13.00-15.00 i Red Room
Climate, Trade and Developement from a Gender Perspective, kl.13.00-16.00 i Green Hall
Delivering a Low Carbon Futur within the Transportation Sector, kl.16.15-18.15 i Green Hall

Onsdag den 9 december
Building Community Resilience to Climate Change through Food Sovereignty and Ecological Agriculture, kl.15.15-17.00 i Orange Hall

Torsdag den 10 december
International Cooperation for Renewable Energy – in Europe and in the South, kl.10.00-12.00 i Blue Hall
Scenarios to Fast Transition to Sustainable Energy, kl.10.00-12.00 i Blue Hall

Fredag den 11 december
Meat Consumption and Climate Change, kl.10.00-12.00 i Brown Room
Claiming Rights for Climate Refugees, kl.10.00-12.00 i Green Hall
Launch of International Campaign on Climate Refugee Rights, kl.13.00-15.00 i Yellow Room

Lördag den 12 december
Global Day of Action – den stora demonstrationen som går från Christiansborg Slots-plads, officiell samling kl.13.00, till Bella Center där FN:s toppmöte hålls.

Klimatforum09 äger rum den 7-18 december. Mer tips på seminarier och aktioner kommer i senare artiklar.

 

Lina Westerlund
Mattias Bernhardsson

Demonstration för klimatet i Stockholm på lördag

På lördag den 5 december ordnas demonstrationer och manifestationer för klimatet i flera städer i Sverige.

I Stockholm arrangerar Klimax m fl en demonstration med samling Norra Latin (Norra Bantorget) kl 11:55 – 13:45.
Demonstrationen avslutas på Mynttorget. Därefter kommer det att vara ”chill out time” med diskussioner och förtäring på Ekoteket i Kulturhuset. Läs mer på tcktcktck.se och klimatdemo.info.

Rättvisepartiet Socialisterna i Stockholm kommer att delta och uppmanar alla att komma på demonstrationen!

Rädda planeten – skrota kapitalismen

Socialistisk plan för klimatet och hållbar utveckling

Miljödemonstration i London. Foto: Paul Mattsson
Miljödemonstration i London. Foto: Paul Mattsson

De klimatförändringar som nu drabbar världen är resultatet av 200 år av kapitalistisk industri, där vinster gått före människors och miljöns behov.

Aldrig har det väl funnits tydligare argument för en demokratisk planering av samhället. Tekniken för en klimatomställning av samhället finns idag, liksom resurserna för att eliminera fattigdomen.
Problemet är att de som idag hanterar resurserna är en liten minoritet kapitalister, som kortsiktigt agerar för att maximera vinsten.

Inför det historiska klimattoppmötet i Köpenhamn (COP15) ser utsikterna för ett verkligt bra avtal mörka ut.
Det är det kapitalistiska systemet som står i vägen för den internationella öv­erenskommelse som behövs.
Istället för krafttag för att möta klimathotet och matbrist har flera rika länder nu börjat försöka köpa eller hyra jord i andra länder för att säkra sin egen livsmedelsförsörjning. Till exempel har ett kinesiskt bolag säkrat rätten till en yta som är en och en halv gånger större än Belgien i Kongo, för att odla palmolja. Ytan är 0,9 miljoner hektar stör­re än den yta som Kongo själv använder för att produce­ra majs åt 66 miljoner invånare.
Detta är ett recept för ökade motsättningar och konflikter.

Vad som krävs för att hej­da klimatkrisen är en kamp för socialism och en demokratisk och planerad ekonomi.
Med en demokratisk planering kan resurser frigöras till klimatomställningar och nödvändiga satsningar på förnybar energi.
En planerad ekonomi avskaffar kapitalismens enor­ma slöseri och ersätter dagens kapitalistiska ”köp och släng”-ekonomi och vinstjakt med en produktion för att säkra människors och miljöns be- hov.

Johanna Evans


Häng med till toppmötet i Köpenhamn

Den stora demonstrationen för klimatet äger rum på lördagen den 12 december utanför toppmötet i Köpenhamn, där världens ledare samlas.
Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialister­na kommer att åka ner och delta. Vill du åka med oss?

Anmäl dig via telefon: 08-605 94 02, eller via e-post: info@elevkampanjen.se eller rs@socialisterna.org