”Surrogat är kvinnohat”

IMG_8108

Av Lina Rigney Thörnblom

Rött Forum i Stockholm mobiliserade i lördags till en demonstration mot företaget Tammuz, vilka förmedlar surrogattjänster till svenskar. Detta trots att det i Sverige inte är tillåtet att använda sig av en surrogatmor.

Continue reading ””Surrogat är kvinnohat””

Annonser

Meeto intog gatorna – feminismen växer

images|cms-image-000005829

Av Elin Gauffin

Metoo är den tredje, fjärde vågen av kvinnokamp som sveper över världen i år. Styrkan i att gå samman och ta kraft av att många gör det samtidigt har fått tiotusentals kvinnor att ta steget att berätta om sexuella övergrepp och trakasserier de har varit med om.

Continue reading ”Meeto intog gatorna – feminismen växer”

8-mars: Värme, kärlek, kamp

Årets 8 mars-firande i Stockholm började för vår del på morgonen då Lina Rigney Thörnblom, RS Haninge kommunfullmäktige, gjorde en presentation av socialistisk feminism på Långholmens Folkhögskola. ”Intressant, många ämnen, statistik och exempel” tyckte en av åhörarna som sedan gick vidare till en rad av feministiska punkter som elever på skolan ordnat.

12805829_1073138839409625_5094713850326068943_n

Klockan 16.30 i Gamla Stan var det dags för Studenter mot Rasism hade bjudit in talare från sex olika organisationer till ett torgmöte. Noah Roxell och Anna Ek från Studenter mot Rasism (StMR) höll ett starkt öppningsanförande om tidigare generationers kvinnokamp och hur mycket som finns kvar att göra.

25520702832_9139036af4_o

Lina Rigney Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna talade mot nedskärningar och privatiseringar i kommunerna samt om behovet av gemensam kamp mot förtrycken – för socialistisk feminism. Farkhonde Ashena från Arbetarnas Röst varnade för högerns lönesänkningsoffensiv och om sina erfarenheter från Iran.

Judith Munoz höll ett gripande tal om mordet på hennes vän, miljö- och ursprungskämpen Berta Cáceres i Honduras, förra veckan. Lina Westerlund, ordförande för LR Stud Stockholm, talade om behovet av organisering och att ta vara på varandras olikheter.

Sedan tågade de 60-talet deltagarna iväg i en livfull demonstration till Norra Latins skolgård för att ansluta till 8-marskommitténs demonstration.

25012694053_12853a2056_o-300x200

Denna var mindre än ifjol, men vad som var glädjande var att den dominerades av unga tjejer. Sång, dans och musik i ett stort hav av uppemot 2 000 personer där värmen och kärleken kändes på flera meters avstånd och alla som var där visste varför de var där: För att visa att kvinnokampen aldrig kommer att ta slut, att vi kvinnor aldrig kommer att ge upp förrän vi lever i ett jämställt samhälle där vi får lika lön och behandlas lika och ett samhälle där vi aldrig behöver känna oss oroliga eller rädda när vi kliver ut genom dörren varken på mornarna eller på kvällen.

Demonstrationen tågade genom staden hela tiden skrikandes ”Kvinnokamp – klasskamp” och ”Våra kroppar våra val – vi vill inte ha era jävla ideal”.

Väl framme vid Raol Wallenbergs torg var kurdiska kvinnoföreningen AMARA:s Ferah Bozcali den första talaren. Från att ha börjat med Daesh som mansdominansen i dess naknaste form och Turkiets AKP som vill skicka kvinnor tillbaka till medeltiden vände hon och avslutade med hyllningar till den pågående kvinnokampen. Även Lisa Palm från Feministiskt Initiativ och Johanna Granbom från Ung Vänster var antikapitalistiska i sina tal.

25546787141_e528786544_o

När sedan Talla Alkurdi från S-kvinnor fortsatte i samma spår blev det för mycket av hyckleriet för oss socialister på plats. Temat för demonstrationen var Gränslöst Systerskap. Då är det osmakligt att en representant från det regeringsinnehavande partiet, som står för en oemotsvarad omsvängning i asylpolitiken – vilket bokstavligen dödar kvinnor och barn på flykt – får avsluta demonstrationen oemotsagd.

Som tur är fortsätter kampen. Redan den 10 mars är det både planeringsmöte för demonstrationsgruppen för Folkkampanj för Asylrätt och nytt torgmöte med Studenter mot Rasism med asyltema, klockan 18.00 på Medborgarplatsen.

När vi kom hem såg vi Kimmie Taylors fantastiska bilder direkt från 8-marsfirandet i Rojava.

12821607_10153941901662974_6022181820946742171_n

Noshen Shokor & Elin Gauffin

Polisen gjorde bort sig – skyller på antirasismen

Efter att Dagens Nyheter tagit upp om händelserna på festivalen We are Stockholm för sex månader sedan har Sverige fått en Köln-debatt. För kampen är det viktigt att följa vad Ida Östensson från organisationen Fatta Man sa i Aktuelltstudion den 11 januari ”om vi börjar söka problemet hos en liten grupp män inom gruppen män så kommer vi ingenstans. Det handlar inte om klass, etnicitet, funktionsvariation, läggning, religion – det handlar om kön, vi måste adressera gruppen män”.

En så stor grupp – män – betyder att det är frågan om samhälleliga strukturer. Därför krävs ifrågasättanden även av maktcentran som borgerlig media och polisen. T ex frågan: varför kommer detta upp just nu? Radio Stockholm tog upp om övergreppen redan i augusti, men andra medier höll tyst.

Enligt polisens interna rapport var det 170 000 festivalbesökare, 36 anmälningar om sexuella ofredande, 200 unga män avlägsnades under de fem dagarna varav 50 misstänktes för övergrepp ”företrädesvis flyktingungdomar från Afghanistan”. Fältassistenter på plats ger en annan bild (se faltarbetaren.wordpress.com)

Polisen har gjort bort sig. De uppmanade inte flickorna att göra polisanmälningar och de följde inte upp de avlägsnade våldsverkarna. Dessa män behöver konfronteras av samhället och få behandling för sitt beteende. Istället sammanfattade polisen offentligt med att det varit ”lugnt”. Genom att tiga om det sexuella förtrycket görs detta normalt och något vi får leva med.

Continue reading ”Polisen gjorde bort sig – skyller på antirasismen”

Hur rött är Stadshuset?

 

72 999 namn överlämnades i fjol till Stadshuset med krav på upprustning av välfärden. Än har inte särskilt mycket hänt. (foto: Natalia Medina)
72 999 namn överlämnades i fjol till Stadshuset med krav på upprustning av välfärden. Än har inte särskilt mycket hänt.

För ett år sedan lämnade Rättvisepartiet Socialisterna (RS) in 73 000 namn till det nya styret i Stadshuset med krav på upprustning av välfärden. Detta som en strategi i kampen mot rasismen. Här påbörjas en uppföljande granskning av de krav som utlovades, med start i äldreomsorgen och budgeten för 2016.

–Nix, vi har inte märkt någon större förbättring i arbetssituation eller personaltäthet med de rödgrönrosa i stadshuset, säger Lena Ezelius, facklig företrädare för Kommunal som organiserar hemtjänstpersonal i kommunens regi.

– Det är fortsatt katastrof!

Med tanke på att Stockholms stadshus var en nyliberal experimentverkstad och ett mörkblått nav för hela Allianssverige är det givet att maktskiftet har medfört några förbättringar. Stockholm är en av de kommuner där Feministiskt Initiativ sitter i ledningen och inget blocköverskridande samarbete behövs för att nå majoritet.

Äldreborgarrådsposten innehas av Clara Lindblom från Vänsterpartiet som har uttryckt stor förståelse för personalens svåra villkor och som har hörts i debatten för en bättre omsorg, men det verkar som att åtgärderna är långt ifrån tillräckliga.

Ersättningen för hemtjänst räknas upp med 2 procent, till 52 miljoner kronor. Ersättningen för en hemtjänsttimme i kommunal regi ökas från 388 kronor till 396 kronor. Eftersom  priser och löner ökar med omkring 1,7-2 procent varje år är frågan om det blir någon kvalitetsförbättring alls. I de 388 kronorna ingår lokaler, chefskostnader, löner, förbrukning, planeringstid, dokumentation, arbetsplatsträffar och tid att ta sig mellan brukarna.

Krav på kollektivavtal i upphandlingarna var ett löfte förra året. Detta har inte genomförts. Stockholm tillämpar Lagen om valfrihet (LOV), vilket innebär fri konkurrens för privata hemtjänstföretag. Detta har inneburit en djungel av företag, vilket medför enorma byråkratikostnader då ett företag kan ha sina ”kunder” på olika ställen i stan med mycket stora avstånd emellan.

När detta helt höll på att knäcka vårdtagarna och personalen införde kommunen 2014 ett utökat kontrollsystem – Paragå – som skulle garantera att varje vårdtagare får den tid som den har rätt till enligt biståndsbedömningen. Detta medförde att antalet hemtjänstföretag halverades till 220 bolag – men hälften saknar fortfarande kollektivavtal.

Stockholm tillhör de väldigt få kommuner, enbart fem, som efter valet har pratat om att avskaffa LOV. Det går dock väldigt långsamt. Stockholm har tillsatt en utredning där det finns två alternativ: LOV eller lagen om offentlig upphandling (LOU). Om LOU väljs skulle det innebära att antalet privata utförare kan minskas betydligt. Varför en så långsam utredning med dessa alternativ?

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) anser att direktivet borde ha varit: Hur tar Stockholm tillbaka hemtjänsten i kommunal regi?

En kommunalisering är grundförutsättningen för att göra hemtjänsten mer mänsklig, då den ständiga konkurrensen mellan företag annars pressar villkoren neråt. Det är belagt att privat hemtjänst kostar mer och ger mindre tid för brukarna. Privatiseringarna har fört med sig enorma kontrollsystem och byråkrati för kommunen, vilket för alla inblandade utgör en väldigt pressande detaljstyrning.

Nu försöker Clara Lindblom komma åt denna detaljstyrning och införa ett annat system med ram­avtal, där brukaren och personalen mer fritt kan lägga upp vården utifrån dagsförutsättningarna. Det skulle säkert vara en förbättring, men inte utan att kommunaliseringen är genomförd.

Risken är annars att det kan bli en väldig press från företagen direkt mot brukaren när inte biståndshandläggaren har lika mycket att säga till om i fråga om detaljerna.

Den 25 september gick de rödgrönrosa ut med ett pressmeddelande där det stod att ”idag höjs lönerna för 7 099 kommunalt anställda”. Det var resultatet av förra årets låglönesatsning i budgeten, där de lägsta lönerna höjdes med 920 kronor till 19 000 kronor per månad respektive 880 kronor till 21 000 kronor per månad för de med utbildning och ett års erfarenhet.

Det här är väl ändå ett framsteg?

– Ett kortsiktigt. Vi i Kommunal krävde i förhandlingarna med kommunen att det borde ha varit en långsiktig satsning. Nu blev det bara för 2015. Det borde ha funnits garantier om att låglönesatsningen skulle höjas i paritet med höjningen av lägstalönerna i nästa års avtalsrörelse så att det märks att ett rött styre i Stockholm gör skillnad och att Stockholm därmed fortsatt ska ligga 920  eller 880 kronor över kollektivavtalets lägsta nivå, säger Lena Ezelius.

– Stadshuset säger att de vill bli av med allmän visstid som anställningsform. Men det blir svårt att förändra om inte ersättningssystemen ändras Ersättningssystemet för hemtjänsten utgår från utförda timmar hos brukarna. Om någon brukare går bort, flyttar eller får minskat bistånd minskas ersättningen och således måste enheterna ha visstidsanställda som en form av regulator för budgeten.

– Situationen inom hemtjänsten är fortfarande fullständig katastrof. Dåliga schemaläggningar, folk som stressar sönder sig, chefer med för stora ansvarsområden och så vidare. Det kan bara förbättras med mycket större ekonomiska satsningar än vad stadshuset gör. De flesta av oss går på schemalagd arbetstid, då enheterna inom äldreomsorgen ska vara bemannade 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Om vi får rätt till heltid blir det en väsentlig kostnadsökning för verksamheterna eftersom det blir fler timmar i schemaläggningen. För att fler ska kunna jobba heltid behövs många fler anställda eftersom heltidsanställningar som bas kräver fler för att få ihop vettiga scheman.

Märker du av någon speciell stämning bland kommunal­arbetarna?

– Uppgivenhet och trötthet. Jag har varit ute på alla arbetsplatser inom hemtjänsten i stadsdelen Enskede Årsta Vantör. Folk är förtvivlade och säger att de inte längre orkar jobba varannan helg eller långpass (arbetspass på 11-12 timmar) Vi försöker lära ut metoder de kan använda – de måste bland annat skriva tillbud och arbetsskador, eftersom de får psyko/sociala och fysiska problem av den hårda arbetsbelastningen och tuffa schemaläggningen. ■

Många demonstrerade mot polisens kvinnoregister

Södertörnspolisen i Stockholm har under tio års tid registrerat kvinnor som har anmält våld och hot från män. Liksom upptäckten av polisens register av romer är det här ytterligare en kränkning och ett svek mot dem som polisen har i uppgift att skydda. Därför samlades omkring 250 personer den 17 januari på Medborgarplatsen i Stockholm.

Continue reading ”Många demonstrerade mot polisens kvinnoregister”

Internationell protestdag för aborträtt i Irland

Kampen för rätten till abort på Irland och överallt behöver fortsätta.
Kampen för rätten till abort på Irland och överallt behöver fortsätta.


Irland har en av världens hårdaste abortlagar vilket har lett till kvinnors död. Den 28 oktober hölls protester över hela världen till stöd för kampen för aborträtt på Irland.

Continue reading ”Internationell protestdag för aborträtt i Irland”