”Öppna alla stängda vårdplatser”

”Öppna alla stängda vårdplatser” var parollen när 100 vårdanställda demonstrerade vid Landstingshuset i Stockholm tisdagen den 14 mars.

600 vårdplatser i Stockholm är stängda på grund av personalbrist, nedskärningarna fortsätter med en outhärdlig arbetsbörda och anställda flyr vården.
Amanda Linder Gottfriedz, var en av deltagarna:
– Jag är sjuksköterska på Södersjukhuset och har sett kaoset med egna ögon. Vi betalar priset med vår egen hälsa.
– Jag har arbetat i två år, det har blivit värre. Överbeläggning är mer regel än undantag. Det är fysiskt utmanande, en störig miljö med sämre brandsäkerhet.
– Det kan vara tio patienter per sjuksköterska på kvällen. Det är stressigt och många blir sjuka.

Fortsätt läsa ””Öppna alla stängda vårdplatser””

Vårdförbundet på Karolinska: ”Systemet accelererar nedåt

– De nya i yrket blir chockade över arbetsbelastningen, berättar Eva Håkansson (t.h) och Rozita Afkhami (t.v). Vårdkrisen slår hårt mot såväl personal som patienter. (foto: )
– De nya i yrket blir chockade över arbetsbelastningen, berättar Eva Håkansson (t.h) och Rozita Afkhami (t.v). Vårdkrisen slår hårt mot såväl personal som patienter.

Vårdkrisen med framförallt grupper av personal som säger upp sig fortsätter. I början på augusti offentliggjordes att 20 sjuksköterskor på akutvårdsavdelningen AVA2 vid Karolinska Solna säger upp sig i protest mot arbetssituationen. Avhoppen innebär mer än en halvering av personalstyrkan, vilket kan innebära att avdelningen får stänga.

De omedelbara konsekvenserna innebär att patienter blir kvar på akuten, vilket innebär risker. Tidigare i år har 50 sjuksköterskor på onkologen sagt upp sig samt 30 sjuksköterskor vid akuten i Huddinge.
Andelen anställda på Karolinska som är stolta och kan rekommendera sin arbetsplats har sjunkit till 13 procent enligt Vårdfokus den 24 juli.
Offensiv besöker Vårdförbundet i Solna för ett samtal med Eva Håkansson och Rozita Afkhami.

– När en hel avdelning säger upp sig kan det bero på ledningsfrågan. En chef ska sluta och personalen vill inte vara kvar. När onkologen sade upp sig skedde det efter en omorganisation där mer krav ställdes på sjuksköterskorna. Huvudfrågor bakom uppsägningarna är lön och arbetsmiljö, berättar Eva.
Rozita och Eva understryker att Vårdförbundet har backat upp studenternas kampanj för 24 000 kronor i ingångslön. Sjuksköterskestuderande har haft demonstrationer och skapat en sammanhållning om att de inte ska ta jobb med en ingångslön under 24 000. Några år efter vårdstrejken år 2008 började Stockholms landsting sänka ingångslönerna ner till 20 500 kronor, vilket startade den framgångsrika kampanjen som nu har lett till att ingångslönerna i Stockholm nu är på 24 000 kronor.
– Men det handlar inte bara om ingångslönen. Egentligen är den egal så länge som du vet att det finns en löneutveckling i takt med åren du jobbar och ökat ansvar. Så är det inte idag. Det finns stora variationer, men ett exempel kan vara en sjuksköterska som har jobbat i 10 år, gick in på en ingångslön på 20 000 kronor och  idag har
26 000 kronor. Så kommer det nyexaminerade på högre lön, utan att du får gehör för dina lönekrav. Då är det lätt att sluta.
– Det bästa sättet att få upp sin lön är att byta arbetsplats. Så gör den yngre generationen och vi stödjer dem i det. Men det är kostsamt för arbetsgivarorganisationerna.

– De nya i yrket blir chockade över arbetsbelastningen. Förut var det somrarna som var kritiska, nu är det samma året om. Bemanningen är densamma som tidigare, men patienterna är så mycket mer vårdkrävande, då det bara är de med stora vårdbehov som får ligga kvar. Vi har mer ansvar, till exempel att sköta avancerad teknik. Kringpersonal är helt nedslimmad – systemet accelererar neråt.
Rozita berättar om den neonatalavdelning på Danderyd sjukhus där hon jobbade år 2011. Ett ändrat lönesystem ledde till lägre lön som ledde till att många slutade, kompetensen försvann och att avdelningen fick stänga. Den har än idag inte kunnat öppnas igen.
– Avhopp och sjuksköterskebrist gör att avdelningar kan ha ett stort antal vakanta tjänster under lång tid. Överbeläggningarna har också blivit permanenta och ökar. Förra året var det vanligt att en avdelning hade 14+2 platser (det vill säga två överbeläggningar) – i år är det 14+3.

Långa pass har blivit normaliserat. Eva berättar att hon började på fackexpeditionen år 2005 och innan dess hade jobbat i 30 år på en annan avdelning. En enda gång hade hon tagit ett dubbelpass (så att en exempelvis jobbar från klockan 13 till 07 på morgonen dagen därpå) och i ett arbetslag hände det kanske en gång per år. Idag tycker ingen att dubbla pass är märkvärdigt – det händer ofta.
Eva Håkansson säger att det känns som att prata med väggar när hon tar upp problemen med sjukhusdirektörer eller landstingspolitiker. Men att personalens hälsa offras är egentligen inte så konstigt när politiker och tjänstemän har helt andra prioriteringar. Karolinska universitetsjukhuset ska under år 2015 genomgå ett sparpaket på 600 miljoner kronor, vilket är en ofantligt stor siffra.

Vi pratar lite om vilka strategier Vårdförbundet har.
– Avtalet är det inget fel på, så vi vill inte säga upp avtalet nu i december utan fortsätta förhandla. Det vi försöker få igenom är en minskning av arbetstiden, att en timmes arbetstid på natten ska räknas som 1,5 timme. Det andra är att det ska gå att jobba samtidigt som man specialutbildar sig. Idag vill ingen lägga ner studiepengar på vidareutbildningar då det kan ta 26 år att tjäna in det, avslutar Rozita och Eva.

Elin Gauffin

Protesterna växer i hemtjänsten

Hemtjänsten går på knäna, men motståndet och ilskan jäser bland personalen. Foto: Rosie O’Beirne / Flickr CC.
Hemtjänsten går på knäna, men motståndet och ilskan jäser bland personalen. Foto: Rosie O’Beirne / Flickr CC.

Protesterna växer bland hemtjänstpersonalen i Stockholm. Det är svaret på privata skumraskbolag, ständiga nedskärningar och allt värre press. Fortsätt läsa ”Protesterna växer i hemtjänsten”

Inga fler privatiseringar av våra sjukhus

Alliansstyrda landstinget i Stockholms län vill privatisera akutsjukhuset i Danderyd. Foto: Holger.Ellgaard /  Wikimedia Commons
Alliansstyrda landstinget i Stockholms län vill privatisera akutsjukhuset i Danderyd. Foto: Holger.Ellgaard / Wikimedia Commons

Privatiseringar av sjukhus har återigen blivit en stridsfråga. Alliansen, som styr Stockholms läns landsting, vill återigen privatisera ett helt akutsjukhus och även de facto-privatisera sjukvård genom fler vårdval. Regeringen förbereder för en ny stopplag. Fortsätt läsa ”Inga fler privatiseringar av våra sjukhus”

Barnmorskorna buade ut Filippa

”En barnmorska per kvinna i aktiv förlossning!” Det var ett av huvudkraven i barnmorskornas demonstration utanför Landstingshuset i centrala Stockholm den 19 mars. Det var flera hundra barnmorskor som deltog i demonstrationen.

– Vi tvingas ge vård som inte är patientsäker, sade talaren Eva ­Nordlund, en av kampanjens talespersoner.
– Jag är här för att visa mitt stöd till initiativet. Jag jobbar själv som barnmorska och tycker att ­politikerna borde lyssna mer på oss. Det finns mycket som borde prioriteras av politikerna inom förlossningsvården. Jag hoppas verkligen att politikerna tar oss på allvar efter protester, sade Caroline Axelsson.

Barnmorskerna2

Barnmorskorna kräver bland
 annat att nedskärningskraven på förlossningsvården skrotas, höjd förlossningspeng, fler förlossningsrum och fler barnmorskor.
– Vi tycker vården är bra i Stockholm idag och det är tack vare det fina arbete ni gör, försökte Filippa Reinfeldt (M), ordförande i ­landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd, somBarnmorskorna3 verkade vara helt verklighetsfrånvänd.
Hon möttes av protester och burop.
– Jag kommer gärna och går i era skor. Om ni hittar en gravid kvinna som låter mig vara med i ert dagliga arbete så gör jag gärna det, log ­Filippa Reinfeldt som bara ett landstingsråd kan göra.
Filippa Reinfeldt avslutade med att förklara att hon också hade ett jobb att gå till. Sedan gick hon in i Landstingshuset.
Barnmorskornas kampanj fortsätter med flera nya initiativ, bland annat Barnmorskornas dag den 5 maj.

Mattias Bernhardsson

Vräkigaste våningen för skattepengar

När nyheten om de två Caremaägarnas årslön – på 900 miljoner kronor vardera – åt-erigen fått fart på debatten om vinster i välfärden kan det vara på sin plats med en inblick i vad våra skattepengar går till: en av Caremakapitalisterna bygger en lyxvåning på Strandvägen 59 som får en att äcklas över slöseriet.
1039 s07 lyxlägenhet IMG_1509
Aftonbladet avslöjade i december 2011 att Peder Pråhl, en grundare till riskkapitalbolaget Triton (äger häften av Carema), för projekterade 65 miljoner kronor bygger en våning utöver det vanliga – till och med med östermalmsmått mätt.
– Ägaren, som för oss hållits ­hemlig, strör miljoner omkring sig. Vi hade jobbat på delar av inredningen i månader; när det skulle levereras var det bara att kassera, arkitekten hade ändrat sig, berättar en av hantverkarna för Offensiv.
– När byggbaracker skulle etableras hittades inte mark till det. Då köptes helt sonika våningen under och gjordes om till byggbarack. Ryktet säger att efter att bygget är klart ska det bli barnflickans våning.
Våningen på 550 kvadratmeter är en av landets största. Den innehåller bland annat ett torn, bastu och fyra badrum. Fem meter i takhöjd. Lägenheten är totalt datorstyrd (lampor, värme, entré o s v) med flera kilometer elledningar och flera mil värmeslingor. Två privata hissar och ­fyra inglasade terrasser. Aftonbladet uppger att ”Ingen har sett något liknande”. Frågan är om det behöver tilläg­gas, men denna paradvåning är ­bara en ”övernattningslägenhet”. Peder Pråhl är så klart skriven i skatteparadiset Jersey.
Hur kan ett sådant övergrepp på skattepengar tillåtas? För det är ju som flera medier nu konstaterar när riskkapitalister tillika kollegor till Peder Pråhl avslöjats att ”i förlängning­en kan man säga att pengarna kommer från svenska vårdcentraler och äldreboenden eftersom KKR äger vårdkoncernen Carema” (SvD Näringsliv).
KKR äger den andra delen av Carema. Grundarna Henry Kravis och George Roberts inkomst på ­ofattbara 900 miljoner kronor 2012 – en ökning med 67 procent jämfört med året innan – visar att det inte finns ett spår av Caremakris i toppen.

Elin Gauffin