RS uttalande om ”upploppen” i Rinkeby: Polisinsats utlöste bränder

Nu krävs bred rörelse för upprustning av Järva

Rinkeby har skakats av bränder och stenkastning. Att Rinkebyakademin, som startats för att hjälpa elever att plugga upp ämnen och få mentorer, brann ner till grunden har upprört de flesta i Rinkeby och hela Järvaområdet.

Samtidigt känner många idag sorg öv­er den negativa bild av Järva som återigen förstärks av medias och makthavarnas tal om ”upploppen i Rinkeby”.
Vad som nu krävs är minst av allt  att Rinkeby och Järva invaderas av poliser – vilket bara kan förvärra den situation som utlöstes av ett nytt o­lyckligt polisingripande.

Annons

Unga möts av likgiltighet

Begreppet utanförskap användes flitigt av den borgerliga alliansen under början av mandatperioden. Nu har alliansulven slutgiltigt slängt av sig fårakläderna och visar vad ett borgerligt recept mot utanförskap egentligen innebär. Lönedumpningar för nyetablerade på arbetsmarknaden och angrepp på a-kassan är några av ingredienserna.

Den rödgröna oppositionen gav nyligen ut en kritisk granskning av regeringens ungdomspolitik, men sviker själva de unga genom att dra sig allt längre till höger.

I oppositionens (S, V och MP) granskning Framtidskraft som försummas tar man upp ungdomsarbetslösheten och dess effekter. Man konstaterar att Sverige idag är ett av de länder i Europa som har högst ungdomsarbetslöshet. Prognoser pekar på att antalet arbetslösa ungdomar under 25 års ål­der kommer att fördubblas under år 2010.

Det finns ett obestridligt samband mellan psykisk ohälsa och arbetslöshet. Enligt folkhälsoinstitutet har andelen unga i 16- till 24-årsåldern som drabbas av ängslan och ångest tredubblats under de senaste tjugo åren (Dagens Nyheter den 14 oktober). Man oroar sig för sina försörjningsmöjligheter, om man kommer att få tag på en bostad o s v. För dem som faller igenom och utvecklar depressioner finns heller ingen hjälp att få från den kraftigt reducerade psykiat­rin, utöver antidepressiva läkemedel. Men depressionens hopplöshet finns inte bara i hjärnan hos den deprimerade, utan tar en alltmer mardrömslik gestalt i samhällskroppen.

Centerpartiets förslag om de så kallade avstampsjobben är cynism på hög nivå. På centerns hemsida står att inom ett år efter examen ska man kunna anställas för två tredjedelar av avtalsenlig lön. Detta gäller allt ifrån grundskole- till högskoleexamen.  Man säger att ”bästa sättet att höja sin produktivitet och anställningsbarhet är att faktiskt få prova på ett arbete”. Man bortser från att även ungdomar behöver en lön som det går att leva på. Förslaget öppnar upp för en låglönemarknad enligt amerikansk modell, där man tvingas ha flera jobb för att klara sin försörjning.

Borgarnas ”prova på”-attityd till ungas arbete är inte ett verktyg för att bekämpa arbetslösheten, utan ett sätt att försvaga arbetstagarnas rättigheter. Antalet otrygga anställningar har ökat i Sverige sedan 1980-talet, konstaterar oppositionens undersökning, och medger indirekt sin egen skuld till detta.

Alliansens politik bekämpar inte utanförskapet, den befäster och vidareutvecklar det istället. Den har sedan regeringsskiftet lyckats försämra den sociala situationen för ungdomar som försöker etablera sig som självständi­ga vuxna. Samtidigt som arbetsrätten urholkas och arbetslösheten stiger avvecklar man hyresrätterna. Ett eget boende blir någonting exklusivt. Vilken ungdom har idag möjlighet att köpa en lägenhet? Det duger inte att ansöka om bostadslån med en visstidsanställning som säkerhet. Om man lyckas bli aktuell för ett hyreskontrakt finns även där krav på viss inkomstnivå. Föräldrarnas inkomst och möjlighet att gå i borgen blir avgörande för det egna boendet.

Vad som behövs nu är kraftigt öka­de medel till den offentliga sektorn som skulle kunna erbjuda tusentals unga arbete, istället för nedrustning och arbetslöshet.

Diskriminerande anställningsavtal och låglönemarknad är helt oaccepta­belt. Återinför hyresrätterna, unga vuxna vill ha möjlighet att flytta hemifrån och de flesta varken kan eller vill göra bostadskarriär. Resurserna i skolan måste återställas, lärarbrist, stora klasser och oro skapar dåliga sociala förutsättningar. De 30 000 platserna på komvux som regeringen har skurit ner ska återinrättas. Alla har rätt till att komplettera eller fullfölja en gymnasiekompetens.

Frida Berget, RS Farsta

Jämtin ensam i debatten

Kommer du ihåg hur det kändes inför att du skulle börja skolan? Många minns skolstarten som den största dagen dittills.
Men i Marknad Stockholm, där eleverna är varor och skolorna företag, är situationen en annan. Det är hjärtskärande att se grannflickans glädje och förväntan utbytt mot oro, känslan av att vara bortvald och ha gjort fel. Under sommarens sista veckor har alla hennes kompisar från förskolan blivit värvade av en nyöppnad friskola istället för den närmsta kommunala skolan.
Över flickans huvud seglar en debatt som förmörkar utsikterna ytterligare. Den socialdemokratiska parti- kongressen ska i höst fastställa sin nya skolpolitik. Oppositionsborgarrådet Carin Jämtin i Stockholm kritiserar inte det schackrande med elever som gjort min granne så nedslagen, det kallar hon istället för en ”mindre revolution på valfrihetens område”. Men hon vågar sig på att föreslå att partiet ska ställa sig bakom begränsningar av vinstuttag för de privata skolföretagen, ”välfärdsentreprenörer” (Dagens Nyheter den 28 juli).
Som bekant lever skolföretagen på skattepengar medan själva vinsterna tillfaller privata aktieägare. År 2007 omsatte de 300 företagen 10,7 miljarder kronor. En halv miljard (500 miljoner) var vinst. Vart tredje företag dela- de ut vinst till aktieägarna, sammanlagt 84 miljoner kronor, varav nästan hälften i Stockholm. Idrottsprofilerade Walters delade ut hela 8 av 8,3 miljoner kronor till ägarna, d v s vd:n. När Rapport avslöjade detta den 27 oktober förra året vägra­de vd:n att svara på frågan om varför Skolinspektionen slagit larm om hög läraromsättning och bristande tillgång till specialpedagogik.
Carin Jämtin pe­kar på att varken Norge, Finland eller Danmark tillåter att privatskolor drivs i ekonomiskt syfte. Inget säger att kvalitén blir bättre för att vinst tillåts. I kommunala grundskolor går det i snitt 8,5 lärare per hundra elever medan friskolorna har en lärartäthet på enbart 7,7.

Efter detta debattinlägg från Jämtin möts hon av ett fullkomligt ramaskri, både från egna partikamrater och från Dagens Nyheters ledarskribenter. Oppositionsrådet Robert Noord i Haninge skriver tillsammans med fem andra s-märkta kommunpolitiker att vinst är nödvändigt för pedagogisk mångfald – utan att förklara hur det går ihop. Kjell-Olof Feldt, finansminister på 1980-talet och nu ordföran­de i Friskolornas riksförbund, an­ser att det är självklart att de som ”bidrar med nödvändigt kapital får ersättning för uppoffringar och risktagan­de”. ”Grundare till friskolor skulle hysta fram pengar till kemisalar och elevdatorer utan en tanke på att någonsin få en krona tillbaka”, häcklar högerdebattören Pernilla Ström.
Ingen har väl föreslagit att skolledningar eller ägare skulle jobba gratis, precis som andra skulle de få lön.
Vad ensam Jämtin blev i debatten! Mycket talar för att S kommer att ta ytterligare kliv till höger i sin skolpolitik till hösten genom någon sorts ”anpassning” till skolmarknaden. Ideologiskt pushar det ännu fler medel- klassväljare att tänka borgerligt me­dan lågavlönade och deras barn står utan parti. Detta samtidigt som skolorna nu får ta de hårdaste smällarna för den ekonomiska krisen. När en friskola går i konkurs får de kommunala skolorna betala uppröjningsarbetet.

Nyliberalismen har försökt hacka sönder elevkollektivet till små stressade individer. Men det går inte att pressa ner ungdomar hur länge som helst.
När kampen på skolorna åter tar fart kommer inte bara nedskärningar att stoppas utan idéer kommer också att födas om ett nytt, demokratiskt och solidariskt skolsystem i offentlig regi.
Om ingen vill driva ett privat företag utan att gå med vinst är saken enkel – då ska skolorna drivas offentligt, ägas av stat eller kommun. För i skolan är ju utbildningen det viktiga.